Allmänt

Kursen ges inom Retorikprogrammet, Kandidatprogram i retorisk och litterär kommunikation samt som fristående kurs.

Behörighetskrav

Minst 21,5 hp från Retorik A

Mål

Syftet med kursen är att fördjupa de historiska, teoretiska och praktiska retoriska kunskaper och färdigheter som inhämtats på tidigare nivå. Kursen består av fyra delkurser, vars specifika mål redovisas separat nedan.

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för retorikhistoriens huvudlinjer från antiken till idag och kritiskt diskutera såväl klassiska som moderna handböcker och teoretiska nyckeltexter
• självständigt analysera retorikvetenskapligt relevanta problem i relation till moderna teorier och begrepp
• planera, utforma och slutföra skriftliga uppgifter inom olika genrer som exempelvis essä och vetenskaplig uppsats
• demonstrera en utvecklad förmåga att muntligen presentera forskningsidéer
• uppvisa utvecklade kunskaper om retorikvetenskaplig teori och metod

Innehåll

Kursen omfattar fyra delkurser:

1. Den klassiska retorikens historia 7.5 hp

Huvudlinjerna i retorikens utveckling i västerlandet från antiken till och med ungefär 1800-talets mitt presenteras och problematiseras utifrån samtida historievetenskapliga perspektiv. Teoretiska primärtexter från utvalda epoker diskuteras och analyseras. Studenterna introduceras också till modern retorikhistorisk forskning och tränas i att problematisera den gängse förståelsen av den retoriska traditionen.

Efter genomgången delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för huvudlinjerna i den retoriska teorins utveckling i den västerländska traditionen från antiken till 1800-talets mitt
• redogöra för hur den kulturella och politiska historiska utvecklingen påverkat föreställningar om retorikens mål och metoder
• kritiskt diskutera den retoriska teorins äldre nyckeltexter utifrån såväl historiska som teoretiska perspektiv
• ge exempel på aktuella forskningsproblem i studiet av den västerländska retorikens tradition
• uppvisa elementära färdigheter i retorikhistoriskt skrivande genom att i akademisk form presentera en idé till en undersökning om någon aspekt av den klassiska retorikens traditioner

2. Tankeströmningar i modern retorik 7.5 hp

Kursen behandlar de mest inflytelserika teorierna om retorik samt diskursiv och symbolisk påverkan retorik- och argumentationsteorierna från ungefär 1800-talets mitt till idag, i synnerhet de som brukar räknas till den så kallade nya retoriken. Exempel på källtexter ur utvalda teoretiska traditioner diskuteras och analyseras. Kursen ger därigenom verktyg för att förstå företeelser i samtida offentlighet. Retorikens maktaspekter belyses, och retorikvetenskapens relation till angränsande discipliner diskuteras.

Efter genomgången delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för huvudlinjerna i den retoriska teorins utveckling från 1800-talets mitt tills idag
• kritiskt diskutera den retoriska teorins moderna nyckeltexter utifrån såväl historiska som teoretiska perspektiv
• ge exempel på aktuella forskningsproblem i studiet av den moderna retoriska teorin
• uppvisa elementära färdigheter i retorikvetenskapligt skrivande genom att i skriftlig akademisk form presentera en idé till en undersökning om eller med utgångspunkt i någon aspekt av den nya retoriken

3. Stil och berättande. 10 hp

Kursen ger praktisk och teoretisk fördjupning i berättande och stilistik och behandlar frågor som skillnaden mellan fiktivt och icke fiktivt berättande, förhållandet mellan politiskt och estetiskt språkbruk samt skribentens röst och självframställning. Kursen behandlar retorikens uttryck och funktioner i skilda mediala former som essä och film samt i andra estetiska domäner, och ger därmed studenten både praktiska och analytiska kunskaper. Under kursens gång läses och diskuteras centrala exempel på sakprosa från tidigmodern tid till idag. Den studerande tränas i skriftlig framställning i olika för samtiden relevanta genrer.

Efter genomgången delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för några av retorikens mest centrala perspektiv på språklig stil samt den narrativa teorins utveckling under 1900-talet
• redogöra för de viktigaste linjerna i den essäistiska sakprosans historia från tidigmodern tid till idag med fördjupade kunskaper om vissa centrala verk och författarskap
• öva förmågan att självständigt och kritiskt kunna formulera sig, såväl muntligt som skriftligt, om de behandlade texterna och de frågor som väckts under läsningen
• analysera och kritiskt diskutera språkbruk och funktion i olika genrer och mediala kontexter
• analysera och kritiskt diskutera berättandets såväl litterära som retoriska funktioner samt gränsdragningen mellan estetik och politik
• demonstrera en utvecklad förmåga att använda olika skriftspråkliga genrer, samt därvid kunna reflektera över de praktiska retoriska problem och möjligheter som olika genrer och media medför.

4. Vetenskapligt skrivande. 5 hp

Denna kurs fokuserar på det vetenskapliga skrivandet som hantverk. Studenten ska skriva en uppsats omfattande ca 7-8 sidor jämte notapparat och litteraturförteckning, varvid den studerandes förmåga att applicera retorikvetenskaplig teori och metod på relevant material tränas.

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• självständigt analysera retorikvetenskapligt relevanta problem i relation till relevanta metoder, teorier och begrepp
• planera, utforma och slutföra en vetenskaplig skriftlig uppgift inom givna omfångs- och tidsramar och därigenom uppvisa utvecklade kunskaper om retorikvetenskaplig metod.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. Vissa kursmoment har obligatorisk närvaro.

Examination

Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. Uppsatsen på delkurs 4 kan författas individuellt eller tillsammans med en annan student.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om riktat pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

I delkurserna ges betygen VG, G och U. För betyg G på kursen måste alla delkurser vara godkända. För betyg VG måste VG uppnås på minst 22,5 hp.