Utvecklingsstudier A
Kursplan, Grundnivå, 2SK021
- Kod
- 2SK021
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Utvecklingsstudier G1N
- Betygsskala
- Väl godkänd, godkänd, underkänd
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 22 februari 2023
- Ansvarig institution
- Statsvetenskapliga institutionen
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Engelska 6
Mål
Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande
- kunna översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen
- självständigt kunna formulera och behandla problem inom ämnesområdet
- känna till vissa grundläggande perspektiv, teorier, begrepp och debatter inom ämnesområdet; speciellt avseende:
- sambanden mellan demokrati, stat och utveckling
- begrepp och förklaringsmodeller kring hållbar utveckling
- genusperspektiv på ekonomisk utveckling
- ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion
- kunna självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem
- kunna sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.
Innehåll
Introduktion till Utvecklingsstudier 7,5 hp
Denna kurs introducerar ämnet Utvecklingsstudier och dess centrala teorier och tematiker. Den ger en överblick över olika utvecklingsteorier och kritik mot dem. Särskilt fokus läggs på frågor om makt, stat och utvecklingspolicy, men kursen introducerar även utvecklingsteorier inom områden som hållbarhet, ekonomi och jämställdhet.
Mål
Efter genomgången kurs förväntas de studerande:
- förstå och kunna redogöra (både muntligt och skriftligt) för olika grundläggande perspektiv, begrepp, diskussioner och teorier om utveckling
- kunna förstå och redogöra (både muntligt och skriftligt) för olika perspektiv på statens roll för ekonomisk och social utveckling
- kunna resonera och diskutera kring vad olika teoretiska perspektiv innebär för utvecklingspolicy i praktiken, inklusive biståndets roll och syfte
- visa grundläggande kunskaper om utvecklingsproblematik och -möjligheter inom områden som demokrati och samhällsstyrning, hållbar utveckling, ekonomisk utveckling och jämställdhet i olika geografiska regioner
- redogöra (både muntligt och skriftligt) för hållbarhetsmålen och diskutera på vilket sätt de innebär en förändring av utvecklingspolicy
Innehåll
Kursen har tre teman. Det första temat tar upp centrala debatter om det omtvistade begreppet om vad utveckling är och ska vara. Det belyser centrala utvecklingsteorier och kritik mot dessa. En historisk genomgång av hur utvecklingsteori och praktik förändrats över tid presenteras. Det andra temat fokuserar på ekonomisk och social utveckling med särskild uppmärksamhet riktad mot statens inverkan på dessa processer. Det tredje temat tar upp frågan om bistånd och lyfter frågan om hur teori/forskning och praktik/bistånd påverkar varandra. En historisk genomgång av bistånd och utvecklingssamarbete ges för att belysa förändringar. Centrala begrepp som förklarar hur utvecklingssamarbete är organiserat introduceras. Dagens fokus på hållbar utveckling och att sätta upp kriterier och mätbara mål diskuteras särskilt, bland annat genom att diskutera de globala hållbarhetsmålen.
Undervisning
Undervisningen består av frivilliga föreläsningar och obligatoriska seminarier. Kursen ges på engelska.
Examination
Examinationen på kursen baseras på aktivt deltagande vid seminarier, mindre skriftliga uppgifter i anslutning till seminarierna, samt en skriftlig sluttentamen. Betyg utdelas i enlighet med skalan "underkänd", "godkänd" eller "väl godkänd".
Utveckling och politiska institutioner 7.5 hp
Mål
Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för centrala teorier om demokratisering och utveckling mot auktoritärt styre
- redogöra för centrala teorier om hur politiska identiteter och institutioner är länkade till konflikt och stabilitet
Färdighet och förmåga
- såväl muntligt som skriftligt tillämpa centrala teorier och begrepp inom ramen för kursens teman på konkreta empiriska fall
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt jämföra och värdera olika teoretiska perspektiv inom ramen för kursens teman genom att ställa dem mot varandra
Innehåll
Kursen består av två teman som utgår från sammanhängande dimensioner av relationen mellan utövandet av statsmakt och identiteter och organiseringsformer i samhället i olika regioner i det globala syd: i) demokrati och ii) politiska identiteter. Kursen diskuterar båda dessa teman i relation till ekonomisk och social utveckling.
Det första temat diskuterar politiska styrelseskick, och presenterar olika förklaringar till demokrati och auktoritärt styre. Detta tema diskuterar också teorier om samband mellan dessa former för politiskt styre och utvecklingsnivåer. Det andra temat diskuterar hur olika politiska identiteter hänger samman med utformningen av politiska institutioner. Här uppmärksammar kursen särskilt frågan om hur nationella identiteter är kopplade till andra politiska identiteter grundade i kön, klass, etnicitet och religion, hur identiteterna påverkar och påverkas av de statliga institutionernas utformning, och hur detta är länkat till konflikt och stabilitet.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom deltagande i seminarier inklusive skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig tentamen. Vid betygsättning av seminariedeltagande och inlämningsuppgift tillämpas den tvågradiga betygsskalan Underkänd och Godkänd. Vid betygssättning av tentamen tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd.
Övriga föreskrifter
För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.
Global hållbar utveckling 7,5 hp
Denna kurs introducerar studenterna till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling och deras länk till miljöproblem på global, national och lokal nivå. Särskilt fokus läggs på hållbar hantering av olika "common pool resources". Dessutom behandlas specifika miljöproblem för att belysa komplexiteten och innebörd av hållbarhet.
Mål
Efter genomgången kurs förväntas de studerande:
Kunskap och förståelse
- Redogöra och beskriva relevanta historiska kontexter till och diskurser av hållbar utveckling.
- Placera aktuella miljöproblem och -utmaningar i kontexten av viktiga teorier, koncepter och tema.
Färdighet och förmåga
- Tillämpa olika teoretiska och empiriska perspektiv i analyser av global hållbarhet och miljödiskurser.
- Identifiera forskningsfrågor inom utvecklingsstudier genom att tillämpa teoretiska och empiriska perspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Kritiskt diskutera och tillämpa olika tillvägagångssätt av hantering av "common pool resources" och deras implikationer för hållbarhet.
- Artikulera och utvärdera hur hållbar utveckling är relaterad till global, nationell, och lokal nivåer av governance.
Innehåll
Denna kurs fokuserar på miljöfrågor och hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling bildades 1987 då Världskommissionen för miljö och utveckling slog fast att världen stod inför en enorm utmaning: Att utvecklas på ett hållbart sätt och se till att världen tog hänsyn till behoven hos både nuvarande och kommande generationer. Kursen behandlar tre tema: (1) historiska bakgrunden till och aktuella diskurser om hållbar utveckling, (2) teorier om hantering av "common pool resources" och deras innebörd för hållbarhet, och (3) kopplingar till aktuella specifika miljöproblem.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och filmvisning. Kursen ges på engelska.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.
Övriga föreskrifter
För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.
Den ekonomiska utvecklingens könsdimensioner 7,5 hp
Mål
Denna kurs fokuserar på utvecklingsekonomi ur ett feministiskt perspektiv. Den belyser olika könsdimensioner av ekonomisk utveckling med målet att studenterna ska få en grundläggande teoretisk förståelse för utvecklingsekonomi och feministisk ekonomi. Kursen syftar också till att förbättra studenternas kunskaper om ekonomiskt utvecklingssamarbete i policy och praktik. Efter avslutad kurs ska studenterna kritiskt kunna granska ekonomisk utveckling ur ett könsperspektiv.
Efter genomgången kurs förväntas studenterna
- Förstå och kunna förklara skillnaderna mellan ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling.
- Uppvisa en förståelse för teoribildningen om feministisk ekonomi och de utmaningar den innebär för teorier om ekonomisk utveckling.
- Känna till vanliga ekonomiska problem i utvecklingsländer och hur de påverkar olika grupper i samhället.
- Kunna beskriva och kritiskt diskutera hur jämställdhet kan forma ekonomisk utveckling och hur ekonomisk utveckling kan påverka jämställdhet.
- Känna till, kunna tolka och jämföra olika mått och indikatorer på utveckling och jämställdhet.
- Kunna kritiskt diskutera och bedöma relevansen av olika policyer ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv.
Innehåll
Kursen behandlar utvecklingsekonomi ur ett feministiskt perspektiv. Den beskriver hur ekonomisk tillväxt och ekonomisk utveckling har olika inverkan på män, kvinnor, intersektionella grupper och jämställdhet. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv om feministisk ekonomi och mänsklig utveckling beskrivs och granskas effekterna av olika policyer och biståndsprojekt.
Kursens första del introducerar begreppet genus/kön i allmänhet och i relation till utvecklingsdiskursen i synnerhet. Den beskriver utvecklingen från Women in Development till Gender and Development och framväxten av postkoloniala feministiska angreppssätt. Huvuddragen i konventionell utvecklingsekonomi kontrasteras mot feministisk ekonomi. Arbetsmarknad och sysselsättning diskuteras i relation till begrepp som produktiv/reproduktiv och formell/informell och särskild tonvikt läggs vid dessa begrepps relevans för det Globala Syd. Olika indikatorer på ekonomisk ojämlikhet presenteras. Betydelsen av könsdisaggregerad data introduceras för att öka förståelsen för begrepp som 'feminisering av fattigdom' och 'multidimensionell fattigdom' både teoretiskt och empiriskt. Könsdimensioner av det ekonomiska livet diskuteras med hjälp av en s.k. social provisioning approach.
Den andra delen av kursen syftar till att fördjupa förståelsen för de underliggande maktstrukturer som påverkar ekonomisk ojämlikhet och ojämställdhet. Det bredare begreppet mänsklig utveckling (human development) tas upp liksom olika capability approaches. Olika sätt att konceptualisera och praktiskt arbeta med kritiska perspektiv på män och maskuliniteter inom ekonomisk utveckling diskuteras. I denna del av kursen diskuteras och problematiseras också relationen mellan ekonomisk tillväxt och jämställdhet; i vilken utsträckning påverkar ekonomisk tillväxt graden av jämställdhet? Leder jämställdhet till ekonomisk utveckling?
Kursens tredje del behandlar praktiska lösningar på problemen och diskuterar policyer, metoder och strategier för att minska ojämlikheten mellan könen. Varje strategi ges en kort teoretisk bakgrund. Exempel på strategier som diskuteras innefattar (men är inte begränsat till) kvinnorörelser, jämställdhetsintegrering, gender budgeting, mikrokrediter och kön och korruption.
Undervisning
Undervisningen består av frivilliga föreläsningar och obligatoriska seminarier. Kursen ges på engelska.
Examination
Studenterna bedöms genom aktivt deltagande i seminarier och en hemtentamen. Betygsskala utdelas i enlighet med skalan "underkänd", "godkänd" eller "väl godkänd".
Övriga föreskrifter
För övriga föreskrifter hänvisas till de kursanvisningar som kommer att meddelas vid kursstarten.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök. Undervisningen sker på engelska.
Examination
Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Varje kursmoment innehåller också seminarier. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Övriga föreskrifter
Inga särskilda förkunskaper förutom grundläggande behörighet. För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2024
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007