Allmänt

Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs förväntas studenterna kunna:

• Beskriva och kritiskt analysera de viktigaste utbrotten av folkmord och massmord från och med 1900-talets senare hälft till början av 2000-talet, med särskilt fokus på avkolonialiseringen och dess betydelse, samt effekten av globaliseringen och demokratiseringsprocesserna som följde på kommunismens fall
• Förvärva kunskaper om forskningsläget inom fältet och tillämpa sådan information i empiriska och teoretiska analyser
• Diskutera och analysera olika fall av massmord och deras specifika historiska, politiska, sociala och kulturella utgångspunkter
• Problematisera och diskutera folkmordens och det massiva politiska våldets omfattning och olika former
• Förstå och förklara viktiga teoretiska och andra begrepp och temata av betydelse för studiet av folkmord och andra massmord, såsom genus, mänskliga rättigheter, övergångsrättvisa och internationell intervention
• Självständigt och reflexivt jämföra olika former av massvåld genom strukturerade komparativa metoder
• Diskutera och uppvisa förmåga att självständigt analysera de termer och temata som dominerar forskningsfältet Förintelse- och folkmordsstudier

Innehåll

Folkmordet i Rwanda och den "etniska rensningen" i före detta Jugoslavien vid slutet av nittonhundratalet kom som en chock för många västliga intellektuella, som småningom började förstå att dessa och andra liknande händelser hade sina rötter i en misslyckad transition från koloniala och auktoritära styrelseskick till demokrati i kontext av ofullständiga stats- och nationsbildningsprocesser. Det stod också klart att massmorden skilde sig åt väsentligt när det gäller förövarnas mål, våldets karaktär, nivån av systematik och dödstal, vilket ledde till ökat intresse för de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella kontexter i vilka våldet uppstod. Kursen kommer att ge studenterna fördjupad kunskap om flera fall av folkmord och massmord under 1900-talet senare del och början av 2000-talet. Undervisningen fokuserar på avkolonialiseringens effekter, samt på betydelsen av den tilltagande globaliseringen och demokratiseringsprocesserna som följde på kommunismens fall. På så vis kommer studenternas kunskap att fördjupas beträffande flera forskningstemata av central betydelse för att förstå det genocidala våldets karaktär och effekter på samhället. Till dessa hör effekten av olika kulturella, historiska, politiska, ideologiska, genus och andra identitetsmässiga aspekter, samt sådana som rör demokratiseringsprocesser, mänskliga rättigheter, övergångsrättvisa och internationell intervention.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.