Allmänt

Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna

• diskutera och redogöra för olika teorier som rör fältet minneskultur
• jämföra teoretiska begrepp och deras relation till olika vetenskapliga ämnesområden
• identifiera och kritiskt analysera europeiska debatter om arvet från Förintelsen och andra former av politisk terror, samt hur man skall hantera dessa frågor
• beskriva och kritiskt jämföra olika former av representation, inklusive skönlitteratur, film och minnesmärken
• jämföra minneskulturen kring Förintelsen med den som rör andra folkmord och storskaliga politiska förföljelser i Europa
• analysera och jämföra hur minneskulturen kring folkmord och andra storskaliga förbrytelser har sett ut på europeiska, nationella, regionala och lokala nivåer
• utvärdera effekten av ett våldsamt förgånget på europeisk kultur, identitet och politik
• relatera utvecklingen i Europa till liknande processer i andra delar av världen

Innehåll

Kursen syftar till att fördjupa studenternas kunskaper om minneskulturen kring Förintelsen, samt andra folkmord och storskaligt politiskt våld i Europa, med särskilt fokus på jämförelser mellan Väst- och Östeuropa. De viktigaste teorierna kommer att diskuteras, såväl som distinktioner mellan begrepp såsom socialt, kulturellt och kollektivt minne, samt deras relation till pågående stats- och nationsbildningsprocesser. Vi kommer att med utgångpunkt i minneskulturen kring Förintelsen att diskutera hur olika storskaliga förbrytelser har hanterats på europeiska, regionala, nationella och lokala nivåer. Kursens fokus ligger på Europa sedan 1980-talet, men ägnas även åt jämförelser med liknande processer i andra delar av världen.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.