Allmänt

Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Studenten kommer efter kursen att kunna:

• Beskriva och kritiskt analysera de viktigaste empiriska fallen av transitionel rätvisa sedan andra världskriget
• Diskutera och redogöra för de viktigaste juridiska definitionerna och mekanismerna bakom transitionell rättvisa och deras relation till frågan om samlevnad och försoning efter massmord, samt deras specifika historiska, politiska, sociala och kulturella utgångspunkter
• Problematisera och diskutera den transitionella rättvisans olika omfattning och former
• Förstå och förklara teoretiska begrepp av betydelse för studiet av transitionel rättvisa, försoning och samlevnad
• Självständigt och reflexivt jämföra olika former av transitionel rättvisa med hjälp av välstrukturerad komparation
• Diskutera och uppvisa förmåga att självständigt analysera de termer och temata som dominerar forskningsfältet

Innehåll

Erfarenheterna från Nazityskland, Rwanda och före detta Jugoslavien ställde världen inför frågan om det över huvud taget skulle gå att uppnå rättvisa, försoning och fortsatt samlevnad med tanke på det lidande som uppstått. Hur skall man hantera frågan om rättvisa och upprättelse efter folkmord och annat massivt våld, som ofta involverar tiotusentals tidigare landsmän och grannar som förövare, offer och åskådare? Med utgångspunkt i några av de viktigaste fallen av transitionell rättvisa efter andra världskriget kommer studenterna att få empiriska och teoretiska kunskaper om olika strategier för att åstadkomma övergångsrättivsa och försoning efter massvåld. Förutom att studera olika definitioner och former av transitionell rättvisa, försoning och samlevnad, kommer studenterna dessutom att studera även att förstå centrala teoretiska koncept, samt uppnå viktiga färdigheter i komparativ metod.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.