Behörighetskrav

120 hp inom teknik/naturvetenskap, inklusive Materialkemi 10 hp eller Introduktion till materialteknik, samt genomgången Yt- och materialanalys 5 hp. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• redogöra för experimentella möjligheter vid stora forskningsinfrastrukturer (t.ex. MAX-IV, ESS, och Tandemlaboratoriet) för industriell forskning och utveckling,
• planera för experiment vid stora forskningsinfrastrukturer genom att identifiera accessvägar och använda ansökningsprocesser för stråltid,
• förklara utvalda experimentella metoder vid stora forskningsinfrastrukturer, baserade på diffraktion, spridning, avbildning/tomografi, och spektroskopi, samt värdera deras användbarhet för specifika industriella frågeställningar och relatera dem till enklare metoder som inte kräver stora infrastrukturer,
• analysera och hantera stora mängder experimentell data från analysmetoder vid stora forskningsinfrastrukturer,
• på en grundläggande nivå redogöra för hur foton-/neutron/jonstrålning alstras och detekteras.

Innehåll

Industriellt relevanta materialanalysmetoder vid stora forskningsanläggningar (synkrotron- och neutronkällor, samt jonstråleanläggningar), inklusive: diffraktion, spridning, spektrometri, spektroskopi, avbildning, tomografi och in-situ experiment. Analys och hantering av större mängder forskningsdata. Gästföreläsningar från forskare vid infrastrukturerna och/eller industri.

Undervisning

Föreläsningar, gästföreläsningar, studiebesök/laboration vid anläggningar i Sverige, seminarier.

Examination

Aktivt deltagande i seminarier samt skriftliga inlämningar av laborationsrapporter och stråltidsansökan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.