Behörighetskrav

120 hp inklusive Cellbiologi. Mikrobiologi. Genomik - experimentella metoder.

Mål

Kursen skall ge grundläggande teoretiska kunskaper inom cellulär och molekylär immunologi.

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• beskriva huvuddragen kring funktion och fenotyp för ett antal av immunsystemets centrala celltyper som, T och B lymfocyter, NK-celler, neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter samt för makorofager.
• redogöra för struktur och funktion för ett antal av molekyler som har centrala funktioner i immunsystemet, som t.ex. immunglobuliner, T cells receptorer, MHC molekyler, komplemlentproteiner, defensiner, Toll lika receptorer, intergriner, selektiner samt några centrala cytokiner och kemokiner och deras receptorer.
• beskriva principerna för hur utvecklingen av de olika celltyperna i immunsystemet sker från stamcell till utmognad immunokompetent effektorcell, samt beskriva de cell till cell interaktioner som dessa celler använder för aktivering och för styrning av klonal expansion.
• beskriva huvuddragen i hur immunglobuliner och T-cellsreceptorer på genetisk väg generar den enorma variabilitet som vi ser hos dessa antigenreceptorer.
• redogöra i allmänna termer för hur de olika immuncellerna och effektormolekylerna samverkar i försvaret mot mikroorganismer som bakterier, svampar virus eller parasiter.
• redogöra i allmänna termer för mekanismen bakom flera immunologiska sjukdomar som överkänslighetsreaktioner, allergier, autoimmunitet och immunbristsjukdomar.
• beskriva huvuddragen i hur vissa immunosuppressiva läkemedel fungerar såsom glukokortikoider och cyklosporin.
• redogöra för vanligt förekommande immunologiska metoder som används i grundforskningen samt i den biotekniska industrin såsom ELISA, immunhistokemi, Western blot, protein A rening, framställning av monoklonala och polyklonala antikroppar samt för framställningen av humaniserade antikroppar.
• redovisa undersökningsresultat och självständigt presentera och försvara sammanfattningar baserade på grundläggande litteratur i området

Innehåll

Kursen beskriver de olika försvarssystem som ryggradsdjur, framför allt däggdjur, har för att försvara sig mot infektioner. Både det medfödda försvaret och det adaptiva inducerbara immunförsvaret och dess komponenter beskrivs relativt detaljerat. De celler och molekyler som deltar i dessa system beskrivs ingående och på vilka sätt de oskadliggör infekterande agens och hur dessa försvarssystems aktivitet regleras.

Tonvikten läggs på förståelse av immunsystemets kardinalegenskaper: - att skilja kroppsegna molekyler från främmande, - att minnas utseende av en struktur som det en gång reagerat emot samt - att reagera med molekyler som är extremt specifika för det främmande ämnet. Kursen behandlar även ingående de genetiska mekanismer som styr bildandet av det enormt stora antal specifika receptorer som immunsystemet kan bilda mot främmande ämnen i form av antikroppar och T cellsreceptorer.

Den sistnämnda egenskapen har medfört att antikroppar har fått en stor användning inom olika delar av biologin och inom industrin, t.ex. för analys av olika ämnen. Under kursen behandlas teknik för framställning av monoklonala antikroppar och olika typer av test som baseras på användningen av antikroppar (RIA, ELISA) och även test baserad på cellulära reaktioner (MLR) vilka alla används bl.a. i klinisk diagnostik. Immunologiska sjukdomar som allergi, autoimmunitet och immunbrister behandlas också.

Undervisning

Föreläsningar och teoretiska laborationer.

Examination

Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående teoretiska laborationer är poängsatta med 2 högskolepoäng.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.