Biokemi med molekylärbiologi

34 hp

Kursplan, Grundnivå, 3BL106

Kod
3BL106
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Biomedicinsk laboratorievetenskap G1N
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G)
Fastställd av
Programkommittén för biomedicinska analytikerprogrammet, 8 mars 2022
Ansvarig institution
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi

Allmänt

Kursen ges i termin 1 och 2 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier, samt praktisk färdighetsträning. Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig grunder i biokemi och molekylärbiologi, samt tillhörande metodik som krävs för förståelse av senare kurser i programmet.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b eller 3c/Matematik C

Mål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • redogöra för principerna bakom, exemplifiera tillämpningar av samt diskutera för- och nackdelar med olika metoder/metodik som tagits upp under kursen (kemiska, biokemiska och molekylärgenetiska)
  • redogöra för grundläggande kemiska begrepp såsom kemisk bindning, reversibla processer, kemiska jämvikter och termodynamik
  • redogöra för de viktigaste funktionella grupperna samt deras egenskaper i organisk kemi och grundläggande organisk nomenklatur inklusive stereokemiska deskriptorer
  • identifiera de vanligaste biokemiska byggstenarna och makromolekylerna samt förklara samband mellan struktur och funktion för dessa molekyler och hur deras egenskaper påverkar analys av molekylerna
  • förklara hur enzymer arbetar och hur enzymaktivitet påverkas (in vivo och in vitro) och analyseras (enzymkinetik) samt hur enzymer kan användas för analytiska ändamål
  • beskriva den principiella uppbyggnaden av cellmembraner och identifiera och jämföra olika typer av transport över membraner
  • redogöra för hur biokemisk informationsöverföring, dvs. processerna replikation, transkription och translation, går till, samt förklara hur processerna kontrolleras och regleras samt vidare kunna diskutera skillnader i dessa processer samt i genomets organisation mellan prokaryota och eukaryota celler
  • förklara och exemplifiera hur skillnader på genetisk nivå kan få effekter på biologisk nivå
  • beskriva hur biomolekyler (proteiner, kolhydrater och lipider) omsätts i levande celler och hur processerna regleras normalt och i vissa patologiska tillstånd
  • redogöra för människans behov av olika näringsämnen och deras förekomst i kosten samt hur man bestämmer energi- och näringsbehovet och hur de varierar vid olika fysiologiska tillstånd
  • redovisa energiutbytet/åtgången i olika reaktionsvägar och förklara hur en energikrävande rundgång mellan biosyntes och nedbrytning förhindras/regleras

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • genomföra olika typer av praktiskt laboratoriearbete (kemiskt, biokemiskt och molekylärgenetiskt) med hjälp av muntliga och skriftliga laborationsinstruktioner, på ett säkert sätt, samt kunna analysera, tolka och redovisa resultaten och den teoretiska bakgrunden i form av laborationsrapporter/laborationsjournaler
  • tillämpa de grundläggande kemiska koncepten för att beskriva hur atomer och molekyler interagerar i kemiska och biologiska system
  • integrera kunskaper för att förklara den biokemiska bakgrunden till olika kemiska, biologiska och medicinska processer
  • genomföra enklare sökningar i relevanta databaser
  • utföra kvantitativa beräkningar för t.ex. stökiometri, spektrofotometri, syra-basjämvikter

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

  • uppvisa samarbetsförmåga i det praktiska laboratoriearbetet samt med lärare och medstudenter
  • diskutera etiska och hållbarhetsfrågor på en basal nivå

Innehåll

Delkurs 1

Periodiska systemet och de viktigaste grundämnenas kemi, elementens förekomst och kemiska speciation i människokroppen, isotoplära, löslighet, komplexbildning. Grundläggande syra-basteori, titrerkurvor, isoelektrisk punkt, buffertkapacitet. Stökiometri och jämviktslära samt kemisk bindning, dissociationskonstanter. Struktur och reaktivitet hos viktiga organiska molekyler. Kemiska egenskaper hos aminosyror, proteiner, lipider, och kolhydrater. Elementära arbetsmoment vid kvantitativt analysarbete. Analytiska metoder baserade på spektroskopi inom UV och synligt ljusområde av spektrum samt fluorescens. Riskbedömning av kemikalier och kostnadsberäkningar.

Grundläggande termodynamik, jämvikt, kopplade reaktioner, ATP:s roll i biologiska system. Enzymers struktur och funktion samt deras kinetik. Membraner och transport. Antikroppsbaserade metoder. Markörer. Separation, rening och analys av biomolekyler.

Delkurs 2

Kemiska egenskaper hos nukleinsyror. Biosyntes av DNA, RNA och protein. Genotyp-fenotyp. Pro- och eukaryota vektorers användning och konstruktion. Enzymer som verktyg i genteknologin. Kloning av DNA. PCR. Aktuella tekniker baserade på DNA och RNA. Proteomik. Etik.

Delkurs 3

Energibärande molekyler. Metabolism och energiomsättning i cellen. Kolhydraters, lipiders, proteiners och aminosyrors metabolism. Näringslära.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, webbaserad undervisning, laborationer, gruppövningar och seminarier. För vistelse på laboratorier fordras att studenten känner till gällande säkerhetsföreskrifter.

Examination

Examination sker som skriftligt prov efter varje delkurs. Även en examination av praktisk färdighet ingår. För betyget godkänd krävs dessutom godkända laborationer och andra obligatoriska moment, samt i förekommande fall deltagande vid demonstrationer och studiebesök. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (=totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin