Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande Läkarprogrammet (360 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Behörighetskrav

Godkänt betyg på kurserna Människokroppens byggnad och funktion, Medicinsk cellbiologi, Klinisk anatomi med embryologi, Metabolism och endokrinologi, Neurobiologi, Fysiologi, Farmakologi, godkända obligatoriska moment och/eller godkänd tentamen i Patologi och immunologi, PU 1-2 samt PU-momenten på T3. Vidare förutsätter tillträde till kursen att regionen bereder plats för VFU.

Mål

Omfattande ämnesområdena kardiologi, thoraxkirurgi, periferkärlkirurgi, angiologi, strokemedicin, lungmedicin, allergologi, klinisk fysiologi, anestesi, akutmedicin, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, gastroenterologisk kirurgi, den lilla kirurgin, , samt propedeutik, klinisk farmakologi, etik och professionellt förhållningssätt:

A. Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Identifiera symtom och fynd som relaterar till tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, redogöra för utredning av dessa, samt beskriva relevanta differentialdiagnoser, såväl ur primär- som slutenvårdsperspektiv.
2. Redogöra för förekomst, etiologi, patofysiologi, kliniska manifestationer, diagnostik, differentialdiagnostik, utredning, behandlingsmöjligheter, uppföljning, prognos avseende sjukdomar och tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
3. Relatera basvetenskapliga kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av tillstånd inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
4. Beskriva riskbedömningssystem för svikt i vitala funktioner och deras användande, samt redogöra för indikationer för endotrakeal intubation.
5. Översiktligt redogöra för kirurgiska/kateterburna typingrepp vid gastrointestinal-, kärl-, thoraxoch lungkirurgi, med avseende på indikationer, preoperativ utredning och vanliga postoperativa komplikationer.
6. Redogöra för rehabilitering och sekundärpreventiv farmakologisk och icke-farmakologisk behandling vid vanliga och farliga sjukdomarna inom ovan nämnda medicinska ämnesområden.
7. Identifiera riskindivider och riskfaktorer för sjukdomar inom ovan nämnda medicinska ämnesområden och redogöra för lämpliga livsstilsinterventioner och farmakologisk behandling i preventivt syfte.
8. Redogöra för principer och indikationer för klinisk fysiologisk, radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik för hjärt-kärl och lungsjukdomar.
9. Beskriva grunderna för preoperativ bedömning.
10. Redogöra för initial handläggning och behandling av patient med svikt i vitala funktioner enligt ABCDE-konceptet.
11. Redogöra för principerna för de vanligaste anestesimetoderna och utförande och principer för epidural- och spinalanestesi, samt redogöra för orsak till och behandling av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna till anestesi
12. Redogöra för olika lokalbedövningstekniker inklusive farmakologi vad gäller de vanligaste lokalbedövningsmedlen
13. Bedöma vätske- och elektrolytbalans samt redogöra för behandling av rubbningar i vätske- och elektrolytbalans
14. Beskriva förekomst, orsaker, profylax och behandling av vanliga/allvarliga postoperativa komplikationer.
15. Redogöra för förekomst och definition av olika typer av smärta, skillnad på akut och långvarig smärta, samt olika behandlingsprinciper för smärta.
16. Redogöra för basala farmakokinetiska parametrar , indikationer för och tolkning av koncentrationsbestämning av läkemedel, njurfunktionens betydelse för läkemedelskinetik, mekanismer bakom läkemedelsinteraktioner, mekanismer bakom läkemedelsbiverkningar,  , genetiska riskfaktorer för biverkningar och avvikande svar på läkemedelsbehandling.

B. Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Ta upp anamnes samt genomföra riktad kroppsundersökning på patient som söker eller vårdas för sjukdom/misstanke om sjukdom tillhörande de inom kursen ingående ämnesområdena.
2. Identifiera och tolka fynd i anamnes och status relevanta för de inom kursen ingående ämnesområdena.
3. Bedöma patient med akuta tillstånd inom de i kursen ingående ämnesområdena och föreslå initialt handläggande.
4. Dokumentera mottagningsbesök med adekvat struktur inklusive användning av journalens sökord för de i kursen ingående ämnesområdena.
5. Formulera, med utgångspunkt från patientfall, arbetsdiagnos, rimliga differentialdiagnoser och remisser för vanliga undersökningar.
6. Tolka resultat av vanliga undersökningar inom de i kursen ingående ämnesområdena och kritiskt värdera styrkor och svagheter hos dessa undersökningar.
7. Föreslå och motivera val av basbehandling med hänsyn till individens särskilda omständigheter vid vanliga tillstånd.
8. Genomföra en systematisk sökning, relevansbedömning och kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur inom kursen ingående ämnesområdena, samt skriftligt och muntligt rapportera resultatet av granskningen.
9. Tillämpa hygienrutiner på en operationsavdelning, inklusive preoperativ handtvätt och sterilklädsel vid kirurgiska ingrepp.
10. Initiera och utvärdera behandling av patient med akut smärta.
11. Utföra vanliga medicinska procedurer inom ovan nämnda medicinska ämnesområden, samt när relevant tolka erhållna resultat.
12. I kliniska patientfall välja läkemedel och dosering baserat på kunskap om faktorer som orsakar variation i läkemedelssvar.
13. Tillämpa sekretesslagstiftningen korrekt  vid användning av digitala verktyg och hjälpmedel inom hälso- och sjukvården.

C. Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Utveckla vad professionellt ansvar innebär i rollen som läkarstudent och läkare, samt bemöta patienter, anhöriga, studiekamrater och vårdpersonal på ett respektfullt och professionellt sätt inom undervisning/praktik inom ovan nämnda medicinska områden.
2. Redogöra för etiska grundprinciper vid bedömning av svårt sjuk patient inför ställningstagande till vård på exempelvis intensivvårdsavdelning och identifiera situationer där vårdbegränsningar kan övervägas.
3. Ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling inom de i kursen ingående ämnesområdena.
4. Fungera som både ledare och följare i teamarbete runt akut sjuk patient.

Innehåll

Kursen omfattar ämnesområdena kardiologi, thoraxkirurgi, periferkärlkirurgi, angiologi, strokemedicin, lungmedicin, allergologi, klinisk fysiologi, anestesi, akutmedicin, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, gastroenterologisk kirurgi, den lilla kirurgin, klinisk farmakologi, samt i propedeutik, klinisk farmakologi, etik och professionellt förhållningssätt.

Undervisning

Undervisningen omfattar föreläsningar, demonstrationer, färdighetsträning och praktiska övningar i simulerad och reell klinisk miljö, gruppundervisning, falldiskussioner samt seminarier. Tyngdpunkten i det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på deltagande i studentmottagning, undersökningar och vid operation/ingrepp. Deltagande i jourverksamhet ingår. Undervisningen sker i huvudsak vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men den verksamhetsförlagda undervisningen kan även förläggas till andra sjukhus, företrädesvis inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska fördigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kursledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synneliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen. 

Studieuppehåll under pågående kurs rekommenderas inte.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen och praktiskt prov. För godkänd kurs krävs dessutom godkänd klinisk tjänstgöring samt godkänt deltagande i obligatoriska moment.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina. Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas. Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en gång.

Student som underkänns eller uteblir från obligatoriskt moment får genomföra momentet vid ett senare tillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt att ordna ett ersättningstillfälle med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Alternativt kan, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, studenten göra en ersättningsuppgift som ska godkännas av examinator.

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén (PK), skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Övriga föreskrifter

För detaljerad beskrivning av mål, innehåll, undervisning och examination, se studiehandledning och lärplattformen.

Övergångsbestämmelser

Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning som leder till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har möjlighet att söka till denna utbildning (LP6) i enlighet med regelverket för antagning till senare del. En sådan antagning kan innebära att den sökande behöver komplettera sina studier. Student som antagits och påbörjat men inte avslutat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna (330 hp) är behörig att söka utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna (360 hp). I samband med denna ansökan kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att i sådana fall påbörja det legitimationsgrundande programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats.