Allmänt

Kursen ingår i det direkt legitimationsgrundande biomedicinska analytikerprogrammet (180 hp). Utbildningen inom programmet följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning om individuell studieplan inte upprättats. Kursen ges i termin 3 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning. Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de teoretiska grunderna och tillhörande metodik som krävs för att utföra moment i verksamhetsförlagd utbildning i klinisk patologi och genetik samt för att kunna tillgodogöra sig fördjupade kunskaper inom området.

Behörighetskrav

För tillträde till läsår 2 krävs minst 40 godkända högskolepoäng i ämnen motsvarande årskurs 1 i programmet, samt maximalt rest på 1 praktiskt prov och 2 tentamina. Vid antagning till fristående kurs krävs äldre biomedicinsk analytikerutbildning eller motsvarande kompetens.

Ansvarig institution: Institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Mål

Kunskap och förståelse

Patologi

Efter avslutad kurs ska den studerande

• kunna redogöra för vanligt förekommande sjukdomar och deras prevalens
• kunna redogöra för de patofysiologiska mekanismerna bakom genomgångna sjukdomars uppkomst
• kunna redogöra för hur man klassificerar tumörer
• kunna redogöra för grundläggande och vanligt förekommande laboratoriemetodik inom diagnostisk patologisk verksamhet
• kunna redogöra för vanligt förekommande laboratoriemetodik inom patologisk verksamhet
• kunna följa de lagar och förordningar som styr den laborativa verksamheten på kliniken för patologi
• visa kännedom om organisationen kring logistik och kvalitetssäkring på en patologisk och cytologisk klinik
• kunna diskutera om aktuell forskning inom området och sambandet mellan forskning och klinisk tillämpning
• kunna redogöra för hur den förändrade morfologin i olika vävnader kan användas för diagnostiska syften
• kunna beskriva relevanta cellulära och molekylära förändringar vid vissa sjukdomstillstånd samt hur dessa kan utnyttjas för diagnostiska syften

Genetik

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• redogöra för genetiska faktorers betydelse för hälsa och sjukdom
• redogöra för olika huvudgrupper av genetiska sjukdomar samt hur dessa nedärvs
• redogöra för hur genetiska skador/varianter diagnostiseras samt den grundläggande laboratorietekniken inom klinisk genetik
• följa de lagar och förordningar som styr genetisk verksamhet
• visa kännedom om organisationen kring logistik och kvalitetssäkring på en genetisk klinik
• visa kännedom om aktuell forskning inom området och sambandet mellan forskning och klinisk tillämpning

Färdigheter och förmågor

Patologi & Genetik

Efter avslutad kurs ska den studerande

• kunna visa färdighet i grundläggande och vanligt förekommande laboratoriemetodik inom patologisk verksamhet
• visa förmåga till kvalitetsbedömning och enklare tolkning av mikroskopiska preparat och andra analysresultat
• visa förmåga att självständigt presentera fakta genom muntlig och skriftlig framställning
• visa förmåga att självständigt inhämta och värdera fakta
• kunna visa färdighet för den grundläggande laboratorietekniken inom klinisk genetik

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska den studerande

• visa förståelse för etiska frågor rörande hantering av human vävnad och analysresultat inom klinisk patologisk och genetisk verksamhet
• visa förmåga att i grupp planera och fördela gemensamma arbetsuppgifter
• kunna visa ett etiskt, mångfalds- och jämställt bemötande av kollegor och visa en mogen hantering av konflikter som uppstår i planering och utförande av grupparbete
• diskutera kunskap inom kursens ämnesområden med andra studenter och lärare, och identifiera sitt eget behov av att förbättra kunskaperna

Innehåll

Patologi

Behandlar allmän cellpatologi, patologiska begrepp och terminologi, organrelaterad tumörlära med tumörklassificering, inflammation, degeneration och inlagringssjukdomar, obduktion, preparatutskärning, tekniker för histopatologi inklusive ljusmikroskopisk analys, immunhistokemi, molekylärpatologi, elektronmikroskopi samt cytologisk diagnostik och dess tekniker.

Klinisk genetik

Behandlar arvsmassans organisation och nedärvning, genetiskt betingade sjukdomar, fördjupad kunskap i hur molekylärbiologisk metodik används för gendiagnostik och analys samt metoder för kromosomanalys.

Undervisning

Föreläsningar, laborationer, demonstrationer, fallbeskrivningar, seminarier, grupparbeten samt studiebesök.

Examination

Examination sker som enskild skriftlig tentamen och praktiskt prov. För betyget godkänd krävs godkänd examination och även godkända seminarier, grupparbeten, inlämningsuppgifter och laborationer samt ett aktivt deltagande vid övriga obligatoriska moment. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.