Kursplan för Nationalekonomi C: Offentlig ekonomi

Economics C: Public Economics

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 7,5 högskolepoäng
  • Kurskod: 2NE772
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Nationalekonomi G2F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-09-27
  • Inrättad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: HT 2008
  • Behörighet: Nationalekonomi A och B 40 poäng/60 högskolepoäng. Statistik 10 poäng/15 högskolepoäng.
  • Ansvarig institution: Nationalekonomiska institutionen

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- förklara hur den offentliga sektorn fungerar och vilka problem som är aktuella inom området
- tillämpa grundläggande analysmetoder som används för att studera offentliga sektorn

Innehåll

Varför är ekonomisk analys av offentliga sektorn en egen specialitet inom det stora ekonomiämnet? Är det omfattningen av den kollektiva makten och inflytandet som skapat ämnesområdet, den offentliga sektorn utgör två tredjedelar av BNP? Eller är det kollektivt beslutsfattande som skiljer sig från marknadsmodellernas i huvudsak individuella beslutsfattande som motiverar ett speciellt studium? Båda frågeställningarna kan sägas motivera studier av ämnesområdet.
Övergripande mål i den offentliga sektorn är effektivitet, välfärdsfördelning och frihet. Vilka samband finns mellan de övergripande målen och de mer konkreta anspråken på rättvisa, vård, utbildning och kommunikationer, för att nämna några uppgifter som den offentliga sektorn tillgodoser? Kursen presenterar analysverktyg, visar hur ekonomer använt analysverktygen och diskuterar konkreta tillämpningar mot bakgrund av svenska och amerikanska förhållanden. Den teoretiska bakgrunden är främst den ekonomiska välfärdsteorin som använder sig av mikroteorins begrepp och analysmetoder. Kursen berör även frågeställningar med anknytning till politiskt beslutsfattande, moralfilosofi och juridisk finansteori.
Kursen behandlar först teoretiska utgångspunkter. Sedan följer problemställningar som knyter an till den offentliga sektorns utgifter och hur utgifterna används. Sist behandlas den offentliga sektorns inkomster d v s huvudsakligen skattesystemet och de problem som skattesystemets utformning ger upphov till.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar med inlagda övningsmoment.

Examination

Examinationen består av en skriftlig tentamen på kurslitteraturen. Betygsgraderna är väl godkänd, godkänd eller underkänd.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2008

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

  • Rosen, Harvey S.; Gayer, Ted Public finance

    8. ed.: New York: McGraw-Hill Higher Education ;a London :b McGraw-Hill [distributor], 2008

    Se bibliotekets söktjänst