Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen med minst 90 hp i Freds- och konfliktkunskap, eller 90 hp i näraliggande

relevant ämne och minst 30 hp i ett huvudämne eller motsvarande erfarenhet.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenten ha tillägnat sig konkreta kunskaper på följande områden:

- Olika övergripande teoretiska perspektiv på krigsorsaker

- Hur konfliktorsaker interagerar mellan olika analysnivåer

- Hur man inventerar och klassificerar olika typer av konfliktorsaker

- Jämförelse av krigsorsaker till inomstatliga, mellanstatliga, regionala och internationella krig

- Varför och under vilka omständigheter motsättningar inom och mellan grupper, samhällen och stater ibland övergår i organiserat, väpnat våld

- Teoretiska perspektiv på begreppen 'stark' och 'svag' stat, samt hur dessa sammanhänger med krigsorsaker

- Statens speciella roll i väpnade konflikter, i synnerhet inomstatliga konflikter

Kunskaperna förmedlas, förvärvas och examineras genom föreläsningar, egna studier, seminariediskussioner, oppositionsuppgifter samt muntliga och skriftliga självständiga arbeten.

Innehåll

Kursens fokus ligger på att förmedla kunskaper om orsaker till olika typer av väpnade konflikter. Kursen betonar ämnets komplexitet, klargör likheter och skillnader mellan olika teoribildningar och betonar det stora antalet förklaringsfaktorer på olika analysnivåer. Väpnade konflikter uppstår vanligen som resultat av många, samverkande faktorer. Betoningen ligger på den mest frekventa typen av väpnad konflikt: inomstatlig. Kursen lägger vikt vid att förklara samspelet mellan konfliktaktörers mål och intressen, deras resurser och deras mentala beredskap att använda dessa resurser till våldsutövande för att uppnå sina mål. Skillnaden mellan starka och svaga stater klargörs och statens roll, samt förändringar i densamma, i relation till olika typer av väpnade konflikter belyses.

Kursen genomförs i form av föreläsningar, litteraturseminarier samt seminarier där studenterna presenterar/opponerar på skriftliga PM. De förvärvade insikterna, tillsammans med förmågan att integrera kunskaper och färdigheter samt självständigt formulera och lösa problemställningar, redovisas i ett avslutande kurs-PM.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar och semniarier

Examination

Examination och slutgiltigt kursbetyg baseras på studentens prestation på följande fyra punkter:

* Ett avslutande kurs-PM om 10-12 sidor, i vilket studenten genomför en komparativ analys genom att tillämpa en eller flera teorier/förklaringsmodeller på ett eller flera konfliktfall.

* Presentation av eget kortare arbets-PM enligt ovanstående modell.

* Genomförd oppositionsuppgift på annan students arbets-PM.

* Aktiv närvaro på föreläsningar och litteraturseminarier.

Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle.

Betygsgrader: Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen syftar till progression på avancerad nivå, dvs. större bredd/djup samt en fördjupning av studentens vetenskapliga förhållningssätt till substansen i ämnet konfliktorsaker. Kursen är en fördjupning i det avseendet att de centrala forskningsfrågorna om konflikters uppkomst problematiseras i betydligt högre utsträckning än på grundnivån. Samtidigt erbjuder kursen en väsentligt större bredd än grundutbildningen vad gäller förståelse av de förklaringsfaktorer som används i olika paradigm och teoribildningar. Skillnader och likheter klargörs. Sammantaget ger detta ökad förmåga att både förstå och analysera ämnets komplexitet. När det gäller ett vetenskapligt förhållningssätt skall kursens progression vidare säkras via den utökade betoningen av självständig analys och syntes som karakteriserar kursens upplägg. Genom hela kursen läggs stor vikt vid skriftliga och muntliga framställningar och presentationer. Mer specifikt skall studenten införskaffa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att hon/han kan:

Kunskap och förståelse

- självständigt och kritiskt identifiera och argumentera kring vad som är centrala frågor, akademiskt såväl som politiskt, inom ämnet konfliktorsaker och dess samband med andra fenomen i samhället

-självständigt identifiera forskningsproblem och relevanta praktisk-politiska frågor inom ämnet konfliktorsaker

Färdighet och förmåga

- kritiskt och korrekt, på engelska och på sitt modersmål samt i såväl tal som skrift, kunna presentera kunskapsöversikter, forskningsläge och eget arbete inom ämnesområdet konfliktorsaker

- med god vetenskaplig insikt och erforderliga metodkunskaper samla in, behandla, analysera och dra slutsatser utifrån ett komplext material med relevans för teori och praktik inom området konfliktorsaker

- självständigt kunna avgränsa, utforma och inom givna tidsramar genomföra/leda en forsknings- eller en utredningsuppgift inom området konfliktorsaker

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna bedöma/utvärdera andras arbeten och prestationer inom området konfliktorsaker i ett vidare teoretiskt och praktiskt perspektiv

- se samband, interaktion, påverkan och interdependens mellan konfliktorsaksdynamik och andra aspekter av samhällsutvecklingen