Allmänt

Kursen inrättades av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-24. Kursplanen fastställdes och

reviderades av institutionsstyrelsen för freds- och konfliktforskning 2010-12-07.

Kursplanen gäller från 2011-01-01.

Kursen ges endast under vårterminen.

Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen. 60 p/90 hp i freds- och konfliktkunskap, alternativt 60 p/90 hp i näraliggande relevant ämne och minst 20 p/30 hp i huvudämnet eller motsvarande erfarenhet.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha tillägnat sig konkreta kunskaper på följande områden:

- Olika övergripande teoretiska perspektiv på konfliktlösning

- Förståelse för centrala faktorer och sammanhang som påverkar hur krig kan upphöra genom konfliktlösnings- och fredsprocesser.

- Varför och under vilka omständigheter parter i konflikt går från krig och våldsamheter till varaktig fred

- Hur olika skeden i konfliktlösningsprocesser interagerar med varandra och mellan olika analysnivåer (lokal, nationellt, regionalt, globalt)

- Hur man inventerar och klassificerar förutsättningar för och problem på olika analysnivåer och i olika skeden av konfliktlösningsprocesser

- Jämföra förutsättningar och problem i fredsprocesser inom och mellan stater i deras regionala och internationella kontext

- Vilken roll som tredje part och det civila samhället kan spela i konfliktlösningsprocesser (t.ex. genom förhandlingar, insyn, medling, fredsbevarande insatser, bistånd)

- Demonstrera insikt i viktigare moderna fredsprocesser

- God förmåga att självständigt analysera fall utifrån teorier och begrepp som vanligen använts inom detta forskningsfält

- God insyn i de särskilda utmaningar som fredsskapande, fredsbyggande och försoning möter i dagens (väpnade) konflikter.

Innehåll

Denna kurs behandlar konfliktlösningsprocessen, dvs. det förlopp genom vilket parter i konflikt går från krig och våldsamheter till varaktig fred. Särskild uppmärksamhet ägnas de faser som gäller hur förhandlingar startas, leder till överenskommelser, får stridigheter att upphöra och hur överenskommelser genomförs i praktiken. Aktörer som endera hjälper fram processen eller ifrågasätter processen under dessa faser är av särskilt intresse. Regionala förhållanden och det internationella samfundets roll betonas.

Detta innebär att kursen täcker grundläggande begrepp i konfliktlösning, såsom konflikt, krig, konfliktförebyggande, konfliktlösning, fredsprocess, fredsavtal, försoning och fredsbyggande. Centrala frågor avser fredsåtgärder under krigsförhållanden: medling, vapenstillestånd, fredsavtals utformning, tredje parts roll och internationella organisationer. Dessutom behandlas frågor om fredsbevarande truppers betydelse, säkerhet för parterna, ekonomisk utveckling i samhället, det civila samhällets roll samt rättsliga efterspel.

Undervisning

Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier och tillämpningar. Utbildningen ges på engelska.

Examination

Examination och slutgiltigt kursbetyg baseras på studentens prestation på följande tre punkter:

1. En självständigt utarbetad uppsats om ca 5 000 ord

2. Mindre uppgifter under kursens gång.

3. Presentation av en fallstudie under lektionstid.

Närvaro och livligt deltagande i all undervisning förutsätts. Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle.

Betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd används. Betygskriterier delas ut inom ramen för

kursen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen syftar till progression på avancerad nivå, dvs. större bredd/djup samt en fördjupning av studentens vetenskapliga förhållningssätt till substansen i ämnet konfliktorsaker. Kursen är en fördjupning i det avseendet att de centrala forskningsfrågorna om konfliktlösning problematiseras i betydligt högre utsträckning än på grundnivån. Samtidigt erbjuder kursen en väsentligt större bredd än grundutbildningen vad gäller förståelse av de förklaringsfaktorer som används i olika paradigm och teoribildningar. Skillnader och likheter klargörs. Sammantaget ger detta ökad förmåga att både förstå och analysera ämnets komplexitet. När det gäller ett vetenskapligt förhållningssätt skall kursens progression vidare säkras via den utökade betoningen av självständig analys och syntes som karakteriserar kursens upplägg. Genom hela kursen läggs stor vikt vid skriftliga och muntliga framställningar och presentationer. Mer specifikt skall studenten införskaffa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt så att hon/han kan:

Kunskap och förståelse

- självständigt och kritiskt identifiera och argumentera kring vad som är centrala frågor, akademiskt såväl som politiskt, inom ämnet konfliktlösning och dess samband med andra fenomen i samhället

-självständigt identifiera forskningsproblem och relevanta praktisk-politiska frågor inom ämnet konfliktlösning

Färdighet och förmåga

- kritiskt och korrekt kunna presentera kunskapsöversikter, forskningsläge och eget arbete inom ämnesområdet konfliktlösning

- med god vetenskaplig insikt och erforderliga metodkunskaper samla in, behandla, analysera och dra slutsatser utifrån ett komplext material med relevans för teori och praktik inom området konfliktlösning

- självständigt kunna avgränsa, utforma och inom givna tidsramar genomföra/leda en forsknings- eller en utredningsuppgift inom området konfliktlösning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- kunna bedöma/utvärdera andras arbeten och prestationer inom området konfliktlösning i ett vidare teoretiskt och praktiskt perspektiv

- se samband, interaktion, påverkan och interdependens mellan konfliktlösningsdynamik och andra aspekter av samhällsutvecklingen