Allmänt

Kursen inrättades av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-01-24. Kursplanen fastställdes och

reviderades av institutionsstyrelsen för institutionen för freds- och konfliktforskning 2010-12-07.

Kursplanen gäller från 2011-01-01.

Kursen ges endast under vårterminen.

Behörighetskrav

Filosofie kandidatexamen. 90 hp i freds- och konfliktkunskap, alternativt 90 hp i näraliggande relevant ämne och minst 30 hp i huvudämnet eller motsvarande erfarenhet.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten i uppsatsen självständigt kunna redovisa sina ställningstaganden med avseende på följande centrala frågor vid genomförandet av en forskningsuppgift:

1. Problem: varför är problemet viktigt att studera; vilken är den egna fokuseringen inom problemet; uppsatsens syfte och avgränsningar i förhållande till tidigare forskning.
2. Teoretisk referensram: vilken är den etablerade teoretiska referensramen för uppsatsen; vilka är referensramens centrala begrepp och hur är dessa definierade; vilken/vilka frågeställning/ar eller hypotes/er kan härledas från den teoretiska referensramen.
3. Uppläggning av den empiriska undersökningen: hur väljs empiriskt material och fall för att besvara frågeställningen/frågeställningarna eller pröva hypotesen/hypoteserna; hur motiveras tidsperiod för den empiriska undersökningen; vilka preciseringar av begrepp krävs för att genomföra undersökningen; hur motiveras valet av prövningsförfarande och specifika undersökningsmetoder.
4. Analys: vilka är uppsatsens viktigaste resultat; vilka belägg anförs för resultaten; vilka intressanta variationer finns i resultatens mönster; hur tolkas resultaten i förhållande till det ursprungliga teoretiska referensram från vilken frågeställning och hypotes härletts; vilka invändningar kan resas mot resultat och tolkningar och hur kan man bemöta dessa invändningar.
5. Sammanfattning och slutsatser: vad var syftet med uppsatsen och i vilken utsträckning har syftet uppnåtts; hur är uppsatsens övergripande resultat relaterade till det allmänna problem som var utgångspunkten för studien; har uppsatsens resultat implikationer för framtida forskning och (eventuellt) specifik policyrelevans.

Innehåll

Kursen inleds med föreläsningar om dels forskningsprocessen och dess delmoment, dels det vetenskapliga hantverket och dess olika komponenter. Därefter sker all undervisning i form av individuell handledning, där alla studenter får en klart angiven tidsbudget för handledningen.

Undervisning

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Undervisning på engelska kan

förekomma.

Examination

Examinationen innehåller tre delar: framläggande av uppsats, opposition på uppsats, samt aktiv närvaro vid föreläsningar och uppsatsventileringar. Störst vikt vid betygssättningen läggs vid kvalitet i den framlagda uppsatsen. Vid bedömning av uppsatsen tas hänsyn till i vilken utsträckning följande kriterier är uppfyllda: klart formulerat och konsekvent fokuserat problem; tydlighet i begreppsbildningen; specificerad teorianknytning; metodmedvetenhet; fördjupad analys av resultat; klarhet i dispositionen; gedigen arbetsinsats; samt korrekt akademiskt språk.

Två examinationstillfällen ges vid varje kurstillfälle.

Betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd används. Betygskriterier delas ut inom ramen för

kursen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen syftar till progression på avancerad nivå, dvs. större bredd/djup samt en fördjupning av studentens vetenskapliga förhållningssätt. Uppsatsen skall innehålla en mer omfattande analysdel än i uppsatser på lägre nivå samt mer utförligt redovisa självständiga tolkningar av resultatens teoretiska och empiriska status. Mer specifikt skall studenten införskaffa kunskaper, förståelse, färdigheter, förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt så att hon/han kan:

Kunskap och förståelse

- självständigt utforma och inom givna tidsramar genomföra en systematisk empirisk studie som vägleds av en tydlig teoretisk referensram

- självständigt genomföra tolkningar av hur uppsatsens resultat förhåller sig till gängse teorier och empirisk kunskap

Färdighet och förmåga

- utgå ifrån en etablerad teoretisk referensram och självständigt från denna identifiera empiriskt prövbara frågeställningar eller hypoteser

- välja, samla in, behandla och analysera ett empiriskt material som har direkt bäring på studiens frågeställningar eller hypoteser

- redovisa hur uppsatsens empiriska resultat förhåller sig till de resultat som förväntas utifrån den angivna teoretiska referensramen

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- bedöma den egna uppsatsens anknytningar till gängse teoretiska, empiriska och metodologiska ansatser

- bedöma och utvärdera de vid uppsatsventileringarna framlagda uppsatserna med avseende på identifikation av frågeställningar och hypoteser, undersökningens redovisning av empiriskt material samt anknytning av resultat till den teoretiska utgångspunkten.