Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom en från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Att bibringa läkarstudenten sådan grundläggande ämnesinriktad kunskap och praktisk utbildning i obstetrik, gynekologi, pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri att han/hon är väl rustad att klara av sin allmäntjänstgöring. Kursen skall förmedla kunskap och praktisk handlingsberedskap avseende pediatriska, gynekologiska och obstetriska sjukdomars förekomst, långsiktiga konsekvenser och betydelse i folkhälsoperspektiv, samt göra studenten rustad att värdera och hantera deras etiska, sociala, demografiska och psykologiska aspekter. Kursen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna termin.

Undervisningen ska även ge fördjupade kliniska färdigheter i anamnestagande och undersökningsteknik avseende nämnda ämnesområden. Vidare ska en fortsatt utveckling av andra kliniska färdigheter fortgå under terminen som har betydelse för att samverka med patienter och medarbetare och leda vårdarbete. Studenterna skall under kursen få öva sig i att vara en aktiv del i vårdens lagarbete.

Efter kursen skall studenten kunna:

1. Kunskap och förståelse

- Tillämpa basvetenskapliga kunskaper inom anatomi, biokemi, cellbiologi, embryologi, farmakologi, fysiologi, genetik, immunologi och mikrobiologi samt relatera dessa kunskaper till patofysiologi, psykopatologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av vanliga gynekologiska, obstetriska, pediatriska och barnpsykiatriska sjukdomar.

- Identifiera riskfaktorer och sammanfatta preventiva metoder för ovan nämnda sjukdomar.

2. Färdigheter och förmåga

- Tillämpa kunskaper om samtal- och undersökningstekniker inom obstetrik, gynekologi, pediatrik och barn- och ungdomspsykiatri hos patienter i olika åldrar.

- Självständigt ta upp anamnes från patienten själv, eller hos barn deras vårdare, och genomföra status på kvinnor med gynekologiska sjukdomar/tillstånd och barn i olika åldrar.

- Värdera anamnes och statusfynd, föreslå utredning, tillämpa diagnostiska metoder, föreslå diagnos samt ta ställning till behandling för dessa patienter.

- Avgöra vårdnivå, prioritera och utföra nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska interventioner inom de nämnda disciplinerna.

- Sammanfatta sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning i journal och intyg.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

- Skapa en förtroendefull och terapeutisk hållning till patienten och dennes anhöriga.

- Identifiera och värdera psykologiska fenomen samt förklara betydelsen av psykologiska och sociala faktorer vid sidan av medicinskt biologiska.

- På ett otvunget, förtroendefullt och tillåtande sätt få in relevanta upplysningar från patienten och/eller dennes anhöriga.

- På ett för patienten och dennes anhöriga anpassat sätt förklara sjukdomstillstånd, diagnostik, och behandling.

- Förklara och samråda kring handläggning och bedömning med patienter och medarbetare såsom läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.

4. Övrigt

- Relatera handläggning och bedömning till en vetenskaplig och etisk grund.

- Ange och förklara relevanta svenska lagar som berör de ovan nämnda disciplinerna.

Beträffande detaljerade mål för de olika ämnesområdena, se https://studentportalen.uu.se/ under läkarprogrammet, klinisk medicin VI.

Innehåll

Kursen inleds med två veckors integreringsperiod där kliniska och prekliniska ämnen sammanförs inom vissa medicinska nyckelområden. Därefter följer en period med klinisk tjänstgöring inom obstetrik, gynekologi och pediatrik, där fördjupad träning i klinisk handläggning ingår. Tjänstgöringen är förlagd till kliniker inom dessa specialiteter. Klinisk praktik på sjukhus i andra landsting förekommer under kursen. Grundläggande teori och praktik inom området barn- och ungdomspsykiatri undervisas som en särskild del i anslutning till den kliniska tjänstgöringen i pediatrik.

Undervisning ges inom följande medicinska huvudområden:

Obstetrik och gynekologi

Pediatrik

Barn- och ungdomspsykiatri

Under integreringsperioderna ges undervisning i följande medicinska ämnesområden:

Reproduktionsendokrinologi

Hormonella mekanismer av betydelse för det biologiska könet

Genusperspektiv i relation till den medicinska professionen

Normal fosterutveckling

Mekanismer bakom störd fosterutveckling och deras kortsiktiga och långsiktiga följdeffekter

Integrering VIII, 3 hp

Barnets och kvinnans hälsa I, 9 hp

Barnets och kvinnans hälsa II, 9 hp

Undervisning

Undervisningen pågår 16 veckor inklusive inläsningsperioder och omfattar föreläsningar, demonstrationer, statusträning, gruppundervisning, falldiskussioner, samt PBL-seminarier. Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, seminarier, demonstrationer, auskultation och ronder. Jourtjänstgöring ingår.

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen.

Olika former av praktiska prov förekommer med bedömning av läkarstudentens färdigheter i anamnesupptagande och undersökningsteknik inklusive förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.

Antal tentamensprov

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

Avbruten praktik i förtid:

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur denna skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.