Allmänt

Kursen ingår I Masterprogrammet I utbildningssociologi och Masterprogrammet i utbildningsvetenskap med inriktning utbildningssociologi. Den kan också ges som fristående kurs.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp varav minst 90 hp i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne.

Mål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• redogöra för de mest centrala politiska, ekonomiska, kulturella och sociala förändringarna under modern tid (ca 1800-2000),
• diskutera och jämföra olika historieteoretiska perspektiv på det moderna samhällets förändringsprocesser som används inom utbildningshistorisk och utbildningssociologisk forskning,
• formulera ett forskningsproblem som syftar till att öka vår kunskap om utbildningens funktioner i moderna samhällsformationer, och presentera forskningsproblemet och dess historisk-teoretiska kontext på ett kortfattat och begripligt sätt.

Innehåll

I kursen får studenter lära sig att kontextualisera sina frågeställningar samt diskutera och analysera utbildningsinstitutioner i olika historieteoretiska perspektiv. Syftet med kursen är att introducera studenterna till de historiska problem, processer och teoretiska begrepp som är kopplade till den modernhistoriska perioden från 1800-talets början till idag. Kursen fokuserar särskilt på uppkomsten och utvecklingen av den moderna samhällsformationen i olika perspektiv, den moderna staten och dess institutioner samt begreppen makt och social klass.

Undervisning

Kursen består av en rad föreläsningar och seminarier som fokuserar på specifika teman och problem. Seminariediskussionen baseras på en obligatorisk litteraturlista. För att uppnå lärandemålen förutsätts att studenterna intar en aktiv roll i seminariediskussionerna, dels genom förberedelser i form av specifika inlägg och introduktionsuppdrag, dels genom att delta i diskussionerna med konstruktiva inlägg.

Examination

Examinationen baseras dels på inlämningen av kortare skrivuppgifter inför vare seminarium, dels genom författandet och ventileringen av en större avslutande uppgift i form av ett paper. I den ska studenten ställa upp en historieteoretiskt relevant fråga och sätta den i en större historisk kontext.