Kursplan för Nationalekonomi C: Offentlig ekonomi
Economics C: Public Economics
Det finns en senare version av kursplanen.
Kursplan
- 7,5 högskolepoäng
- Kurskod: 2NE772
- Utbildningsnivå: Grundnivå
-
Huvudområde(n) och successiv fördjupning:
Nationalekonomi G2F
Förklaring av koder
Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:
Grundnivå
- G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
- G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
- G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
- G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
- G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
- GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras
Avancerad nivå
- A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
- A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
- A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
- A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
- AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras
- Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Inrättad: 2007-09-27
- Inrättad av: Institutionsstyrelsen
- Reviderad: 2015-05-25
- Reviderad av: Institutionsstyrelsen
- Gäller från: VT 2015
-
Behörighet:
Minst 52,5 hp från Nationalekonomi A och B samt 15 hp statistik.
- Ansvarig institution: Nationalekonomiska institutionen
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
• förklara hur den offentliga sektorn fungerar och vilka problem som är aktuella inom området
• tillämpa grundläggande analysmetoderna som används för att studerar offentliga sektorn
Innehåll
Varför är ekonomisk analys av offentliga sektorn en egen specialitet inom det stora ekonomiämnet? Är det omfattningen av den kollektiva makten och inflytandet som skapat ämnesområdet, den offentliga sektorn utgör två tredjedelar av BNP? Eller är det kollektivt beslutsfattande som skiljer sig från marknadsmodellernas i huvudsak individuella beslutsfattande som motiverar ett speciellt studium? Båda frågeställningarna kan sägas motivera studier av ämnesområdet.
Övergripande mål i den offentliga sektorn är effektivitet, välfärdsfördelning och frihet. Vilka samband finns mellan de övergripande målen och de mer konkreta anspråken på rättvisa, vård, utbildning och kommunikationer, för att nämna några uppgifter som den offentliga sektorn tillgodoser? Kursen presenterar analysverktyg, visar hur ekonomer använt analysverktygen och diskuterar konkreta tillämpningar mot bakgrund av svenska och amerikanska förhållanden. Den teoretiska bakgrunden är främst den ekonomiska välfärdsteorin som använder sig av mikroteorins begrepp och analysmetoder. Kursen berör även frågeställningar med anknytning till politiskt beslutsfattande, moralfilosofi och juridisk finansteori.
Kursen behandlar först teoretiska utgångspunkter. Sedan följer problemställningar som knyter an till den offentliga sektorns utgifter och hur utgifterna används. Sist behandlas den offentliga sektorns inkomster d v s huvudsakligen skattesystemet och de problem som skattesystemets utformning ger upphov till.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar med inlagda övningsmoment och seminarier.
Seminariedelen inleds med ett planeringsseminarium, där studenterna indelas i PM-grupper och tilldelas ett ämne. Uppsatserna behandlas sedan vid två obligatoriska seminarier. Närvaro krävs vid de obligatoriska seminarierna. Skulle någon vara frånvarande från ett av dessa seminarier ges möjlighet att komplettera detta under en förutbestämd tid strax efter kursens slut. Frånvaro från mer än ett seminarium kan inte kompletteras utan i dessa fall får man återkomma en annan termin och göra om hela seminariedelen. Det går inte att "spara" delaktiviteter på seminarier och alla icke-godkända seminarieaktiviteter kommer att inrapporteras till UPPDOK med betyget Underkänd på seminariedelen.
Examination
Examinationen består av två moment; en skriftlig tentamen om 5 högskolepoäng och seminarier om 2.5 högskolepoäng. Betygsgraderna för kursen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Varje delmoment inrapporteras separat i UPPDOK. Ett sammanfattningsbetyg på hela kursen om 7.5 högskolepoäng ges när båda delmoment är avklarade. Betygsgraderna för tentamen är Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betygsgraderna för seminarier är Godkänd och Underkänd. För betyget Godkänd krävs godkänt resultat på båda momenten. För betyget Väl godkänd krävs Väl godkänd på tentamen och Godkänd på seminariedelen
Versioner av kursplanen
Litteratur
Litteraturlista
Det finns en senare version av litteraturlistan.
Gäller från: HT 2016
I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.
-
Rosen, Harvey S.;
Gayer, Ted
Public finance
10. ed.: New York, NY: McGraw-Hill Education, cop. 2014
Obligatorisk
Versioner av litteraturlistan
- Senaste litteraturlista (giltig från VT 2017)
- Äldre litteraturlista (giltig från HT 2016)
- Äldre litteraturlista (giltig från HT 2015)
- Äldre litteraturlista (giltig från VT 2015)