Allmänt

Kursen är en fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och serbiska, kroatiska eller bosniska som modersmål, vilket kan styrkas med betyg i Modersmål 2 eller Hemspråk kurs B (eller motsvarande) eller godkänt resultat på ett behörighetsprov som anordnas av Institutionen för moderna språk.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten:

* uppvisa ökade teoretiska kunskaper om och i serbiska/kroatiska/bosniska (SKB), särskilt i kontrastivt perspektiv gentemot svenska

* uppvisa ökade kunskaper om den svenska skolan och ämnesdidaktik för modersmålslärare

* uppvisa ökade kunskaper om litteraturen på SKB samt om språkområdets realia

Innehåll

Kursen omfattar 30 hp och består av sex delkurser om 5 hp där två kurser läses parallellt. Studietakt är 1/3 vilket innebär att kursen tar tre terminer att slutföra.

De två första terminerna läser studenterna grammatikkurser vid Språkvetenskapliga fakulteten samtidigt som de studerar kurser i läroplanskunskap och didaktik vid Fakulteten för utbildningsstudier. Delkurserna vävs in i varandra genom att seminarier knyter an till läromoment i de parallella momenten.

Den avslutande terminen läser studenterna kurser vid den språkvetenskapliga fakulteten. Även här framhävs det didaktiska perspektivet genom seminarieuppgifterna.

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens självständiga studier är av avgörande vikt för måluppfyllelsen på kursen.

Delkurs 1. Grammatik för modersmålslärare, 5 hp

Delkursen ger en översikt i serbisk, kroatisk, bosnisk fonetik, ortografi, morfologi, ordbildning och syntax och övar studenten i att presentera dessa kategorier på svenska och på serbiska, kroatiska, bosniska på ett sätt som är lämpligt i modersmålslärarutbildningen.

Efter avslutad delkurs ska studenten:

• kunna på ett grundläggande vetenskapligt sätt diskutera serbisk, kroatisk, bosnisk fonetik, ortografi, morfologi, ordbildning och syntax och kunna tillämpa dessa på ett korrekt sätt;
• uppvisa grundläggande kunskaper i språkvetenskaplig terminologi på serbiska, kroatiska, bosniska samt svenska;
• kunna presentera serbisk, kroatisk, bosnisk grammatik på ett sätt som är lämpligt i modersmålsutbildningen.

Delkurs 2. Den svenska skolan - vad modersmålslärare behöver kunna, 5 hp

Delkursen tar upp delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan och behandlar dels utbildningssystemets struktur och hur styrningen av skolan går till, dels lärarens skyldigheter och förväntningarna på läraren i den svenska skolan. I kursen behandlas även mer generella aspekter av ledarskap och undervisning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för det svenska utbildningssystemets aktuella struktur och kunna beskriva det svenska utbildningssystemets framväxt i relation till samhällets utveckling
• redogöra för den politiska styrningen av den svenska skolan, inklusive skollagens, läro- och kursplanernas funktion
• beskriva lärares rättigheter och skyldigheter i juridiska frågor samt kunna redogöra för hur man kan förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever
• redogöra för, och analysera, hur samspelet mellan elever och lärare påverkar lärandesituationen och hur lärare i sin undervisning kan skapa förutsättningar för lärande

Delkurs 3. Kontrastiva perspektiv på modersmålsundervisning, 5 hp

Delkursen ger systematiska kunskaper i målspråkets grammatik i ett kontrastivt perspektiv gentemot svenska och färdigheter att kunna förklara grammatiken på ett sätt som är lämpligt för olika åldrar i modersmålsundervisningen. Särskilt uppmärksammas de variationer som kan uppstå i språket hos modersmålstalande barn och ungdomar i Sverige.

Efter avslutad delkurs ska studenten:

• kunna redogöra för viktiga likheter och skillnader mellan serbiska, kroatiska, bosniska och svenska ur ett kontrastivt perspektiv;
• kunna redogöra för vanliga fonologiska, morfologiska och syntaktiska variationer som kan uppstå hos barn och ungdomar med serbiska, kroatiska, bosniska som modersmål som är uppvuxna i Sverige
• kunna förklara den serbiska, kroatiska, bosniska grammatiken på ett sätt som är lämpligt för olika åldrar i modersmålsundervisningen

Delkurs 4. Ämnesdidaktik för modersmålslärare, 5 hp

Delkursen ger grundläggande kunskaper i såväl regelverk som didaktik som är relevanta för undervisningsplanering, genomförande samt bedömning. Särskilt fokus ligger på språk- och ämnesdidaktik i modersmålsundervisningen.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:

• uppvisa fördjupade kunskaper i relevant språkdidaktisk forskning
• planera, genomföra och utvärdera undervisning i modersmål utifrån aktuella styrdokument
• värdera elevers lärande och utveckling i modersmål genom olika bedömningsformer
• göra medvetna didaktiska val utifrån verksamhetens mål och elevernas förutsättningar för lärande
• använda sig av multimodala resurser i modersmålsundervisningen

Delkurs 5. Litteraturhistoria för modersmålslärare, 5 hp

Delkursen innehåller en översikt över den serbiska, kroatiska och bosniska litteraturhistorien samt läsning av två verk på SKB. Särskild vikt läggs vid förmågan att presentera den litteraturhistoriska utvecklingen och ett antal viktiga författarskap i Serbien, Kroatien och Bosnien och Hercegovina på ett sätt som är lämpligt i modersmålsundervisningen.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för grundläggande litteraturvetenskaplig terminologi
• redogöra för grunddragen i litteraturens utveckling i Serbien, Kroatien och Bosnien och Hercegovina i relation till ett antal viktiga författarskap
• orientera sig i litteraturen i Serbien, Kroatien och Bosnien och Hercegovina samt arbeta med analys och tolkning av litterära texter
• presentera litteraturens utveckling och ett antal viktiga författarskap i Serbien, Kroatien och Bosnien och Hercegovina på ett sätt som är lämpligt i modersmålsundervisningen

Delkurs 6. Regional orientering, 5 hp

Delkursen syftar till att ge en orientering om främst Serbiens, Kroatiens samt Bosnien och Hercegovinas historiska utveckling, politiska skeenden och förhållanden i modern tid samt nuvarande aktuella samhällsfrågor, en orientering i språkområdets kulturhistoria och geografi. Därutöver ger utbildningen en inblick i de slaviska språkens historiska utveckling.

Efter avslutad delkurs ska studenten:

• i stora drag kunna redogöra för språkområdets historia med betoning på perioden efter 1945
• med hjälp av kurslitteraturen kunna förklara och identifiera faktorer som bidragit till politiska skeenden och förhållanden i modern tid
• kunna beskriva språkområdets nuvarande politiska förhållanden samt aktuella samhällsfrågor
• kunna beskriva språkområdets kulturhistoriska utveckling
• i stora drag kunna beskriva språkområdets geografiska förhållanden samt kunna nämna viktigare geografiska platser
• översiktligt kunna beskriva de viktigaste grunddragen av de slaviska språkens historiska utveckling

Undervisning

Kursen har en frivillig inledande träff i Uppsala. Övrig undervisning är nätbaserad. Studenten arbetar individuellt och hennes/hans aktivitet deltagande är av avgörande vikt för arbetet på kursen. Kunskapskontroll och handledning sker via elektronisk kommunikation. Tillgång till en Internetansluten dator är därför en förutsättning.

Kursspråk är svenska.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment.

På delkurserna tillämpas både löpande examination av vissa moment i form av inlämnings- och redovisningsuppgifter och en skriftlig avslutande hemtentamen. Den löpande examinationen är muntlig och skriftlig och den kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för onlineseminarier), eller vara sådan som studenten utför på egen hand. Detaljerad plan för sådana aktiviteter redovisas vid kursens början.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att detta betyg erhållits på mer än 50% av delkurserna.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Om legitimering och anställning

För att bli en behörig lärare i modersmål måste du uppfylla tre kriterier:

• ha lärarexamen
• ha 30 högskolepoäng i serbiska, kroatiska, bosniska
• ha lärarlegitimation

Eftersom ämnet serbiska/kroatiska/bosniska för närvarande inte ingår i någon svensk lärarexamen behöver personer som vill bli behöriga att undervisa i serbiska/kroatiska/bosniska som modersmål ha både lärarexamen (i andra ämnen) och 30 hp i serbiska/kroatiska/bosniska. Legitimationen utfördas av Skolverket.

För dig som redan har en lärarexamen är den här kursen alltså ett sätt att bli behörig som lärare i modersmål.

För dig som inte har lärarexamen är den här kursen meriterande gentemot konkurrerande sökande som saknar formella meriter i serbiska/kroatiska/bosniska på högskolenivå. Modersmålslärare är nämligen undantagna kravet att ha lärarlegitimation för att kunna anställas som lärare eller förskollärare utan tidsbegränsning:

"Den som inte har legitimation som lärare får anställas som lärare utan tidsbegränsning om han eller hon ska undervisa i modersmål […]. Detta gäller dock bara om det saknas sökande som har legitimation, om den sökande har tillräcklig kompetens och det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen."

På Skolverkets hemsida hittar du mer information:

http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/lararlegitimation/regelverk/krav-for-att-fa-en-tillsvidareanstallning-1.237046