Allmänt

Ingår i Biomedicinprogrammet.

Behörighetskrav

Godkända kurser i Biokemi 7 hp, Anatomi 8 hp, och Cell-och molekylärbiologi 15 hp, eller motsvarande.

Mål

Kursen ska ge god kunskap om cellers interaktioner vid uppbyggnad av olika typer av vävnader samt cellulär specialisering med inriktning på människa och modellorganismer.

Studenten förväntas efter genomgången kurs kunna:

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

• Förklara hur befruktningen, gastrulationen och embryonalutveckling går till samt beskriva organens utveckling hos vertebrater.
• Förklara hur cellsignalering styr celldeterminering, differentiering och reglerar embryomorfogenesen.
• Beskriva på makro- och mikroskopisk nivå hur olika vävnader är uppbyggda.
• Beskriva grundläggande metoder att studera samband mellan genotyp och fenotyp i olika modellorganismer.
• Sammanfatta lagliga aspekter rörande arbete med humana embryon och embryonala stamceller gjorda genom in vitro fertilisering.
• Beskriva mekanismerna bakom uppkomsten av cancer.
• Beskriva hur immunohistokemi går till och analyseras.

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA

• Utföra en enklare dissektion av ett tidigt kycklingembryo samt identifiera de grundläggande embryonala strukturerna.
• Bedöma vad mikroskopiskt preparat visar med avseende på människokroppens olika organsystem.
• Diskutera problem med utgångspunkt från etiska aspekter vid reproduktiv och terapeutisk kloning.
• Sammanställa och tolka resultat i såväl skriftlig som muntlig form.

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

• Söka, sammanställa, presentera samt kritiskt granska cell- och vävnadsbiologisk information.

Innehåll

Utvecklingsbiologi:

Köns-, stamcellers och somatiska cellers bildning. Befruktning. Embryonal induktion och morfogenes. Cell-cellkontakter, extracellulärt matrix (ECM) och integrinsignalering. Epitelial-mesenkymal transition (EMT). Celldifferentiering under embryogenesen; morfogener, cellsignalering och transkriptionell kontroll. Tidig embryonalutveckling samt de olika organsystemens (kärl, hjärta, tarmar, perifera och centrala nervsystemet, urogenitalia samt extremiteter) bildning. Grundläggande teori om fosterskador (teratologi). Modellorganismer för studier av cellens och vävnaders utveckling. Grundläggande genetik och genetisk analys. Transgen- och genutslagningsteknik samt vissa etiska aspekter rörande stamceller.

Vävnadsbiologi (histologi):

Mikroskopering och immunohistokemi. Histologisk uppbyggnad av epitel- och körtelvävnad, bindväv, brosk, ben och muskler, nervvävnad, blodproducerande- och lymfatiska organ, cirkulationens organ (hjärta och kärl), respirationsorganen, gastrointestinalorganen (spottkörtlar, esofagus, gaster, tunntarm, kolon, lever, exopancreas), njurar och urinvägarna, endokrina organ (hypofys, thyreiodea, binjure, pancreas) samt reproduktionsorganen (gonader, genitalier, bröst). Angiogenes samt bildning av tumörceller och cancer.

Undervisning ges dessutom i bibliotekskunskap samt muntlig och skriftlig presentationsteknik.

Undervisning

Undervisninger sker huvudsakligen i form av föreläsningar, laboration, histologiövningar, seminarier, redovisning inför grupp, fall, och litteraturpresentationer (grupparbete).

Kursdeltagarnas närvaro är obligatorisk vid kursens upprop, seminarier, fall, laborationer, histologiövningar, redovisningar och presentationer samt vid språklig träning.

Vid grupparbete (redovisning inför grupp och litteraturpresentationer) ska studenten självständigt och i grupp inhämta, granska, sammanställa och presentera (muntligt och skriftligt) information utifrån en given frågeställning. Studenten ska dessutom förbereda opponering på en annan grupps presentation.

Examination

För godkänd kurs krävs:

i) att den studerande på ett aktivt sätt deltagit i och redovisat de obligatoriska momenten (seminarier, fall, laborationer, histologiövningar, redovisningar inför grupp samt litteraturpresentationer).

ii) godkända duggor samt

iii) skriftlig tentamen efter avslutat kurs.

Ersättning eller alternativ tidpunkt för obligatoriskt moment erbjuds endast student som av särskilda skäl, t.ex. olycksfall, plötslig sjukdom eller liknande händelse inte kunnat genomföra det obligatoriska momentet. I den skriftliga sluttentamen ingår hela kursens material. Särskild vikt läggs på seminarier, fall och laborationer med vidhängande teori. Bedömning/betygssättning av den skriftliga examinationen sker anonymt.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på ett annat sätt. Särskilda sätt kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.