Kursplan för Globala och miljömässiga effekter på neurohälsa

Mål

Efter kursen ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

• Utveckla transdisciplinärt och interprofessionellt samarbete i en global och miljömedierad kontext för ämnet neurologi
• Beskriva skillnader i globala resurser, betydelsen av fattigdom och dess nuvarande utbredning inklusive effekten av detta i vår lokala vård
• Identifiera miljörisker som påverkar nervsystemet inklusive specifika biologiska mekanismer hos människan och i djurmodeller
• Redogöra för miljöfaktorer som är essentiella för neurologisk hälsa
• Redogöra för risker av modern krigföring (nukleär och kemisk) och av klimatförändringar ur ett medicinskt perspektiv
• Ge exempel på implementering av kursens mål i form av lokala insatser för hållbar utveckling
• Beskriva principer för medicinsk prioritering vid stora olyckor som påverkar infrastrukturen

Färdigheter och förmågor

• Genomföra riskbedömningar och använda beslutsmodeller vid miljöpåverkan på organismer
• Beräkna risker av miljöfaktorer i en fyrfältstabell
• Beskriva relevanta laborativa metoder som ingår i kursen
• Utveckla lokal (inklusive egen) medicinsk vård och diagnostik så att den innefattar aspekter från global hälsa och miljöpåverkan

Värderingsförmåga och omdöme

• Beskriva inflytande av etiska och politiska frågeställningar i skilda samhällssystem
• Identifiera ekonomiska drivkrafter bakom risker och positiv utveckling i det moderna samhället ur ett globalt perspektiv

Innehåll

Kursens syfte är att ge grundläggande information om alla de faktorer som ger miljöassocierade hälsorisker för nervsystemet tillsammans med möjligheter/instrument att stävja dessa interdisciplinärt och multiprofessionellt.

Fördelat i huvudområden/vecka (1-5)

1. Samhällsmedicin och epidemiologi (Introduktionsvecka gemensam med Global hälsa på läkarprogrammet)
Principer för kausalitet, komplexitet, Big data, riskbedömning, prevention, förebyggande principer, folkhälsa, globala aspekter, fattigdom, tillgång till vård, resurser, rehabilitering, samhällsutveckling, effekt på vård

2. Basvetenskap
One Health anthropo-zoonosis, medicinsk entomologi, basal och klinisk toxikologi, joniserande och icke-joniserande strålning, buller, föroreningar i vatten och luft , endocrine disruptors, kemiska effekter i miljön, risker inom yrkesmedicin

3. Miljöfaktorer
Riskfaktorer i miljön: yttre/inre, lokala/globala. Genetik, epigenetik, miljömedicin, Water circle, fysiologi, adaptation, metaboliska biorytmer, ekologi, klimatförändringar, evolutionsbiologi (CNS), antropologi. Koncept: kritiskt fönster i ontogenesen.

4. Neurologisk sjukdom
Fetal utveckling och miljöhot, autism, stroke-risker globalt, påverkan av luftföroreningar, hjärntumörer, endocrine disruptors, fetma, diabetesrisk, "välfärdssjukdomar", miljöfaktorer vid MS, neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska problem, HIV-patienter i Afrika, trauma, posttraumatiskt stressyndrom, tropiska sjukdomar kontra klimatförändringar, katastrofmedicin kontra klimatförändringar, extrema händelser.

5. Ekonomiska och etiska aspekter
Ekonomiska drivkrafter bakom samhällsutveckling. Hållbar utveckling: millenniemålen. Krigföring: kärnvapen, kemiska risker, perspektiv. Combined approaches: de nya sjukdomarna, fetma. Nya hot: läkemedel i miljön. Beslutsfattande under osäkerhet. Kritisk bedömning av alternativmedicin. Hypersensitivitet.

Undervisning

Katedrala föreläsningar, skype-föreläsningar av internationella talare, videofilmade föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer, studiebesök

Examination

Formativa deltentamina.

Slutlig skriftlig tentamen (Multiple choice frågor (MCQ) + Modified question essay (MEQ), hälften av var).

För godkänd kurs krävs 67% på slutlig skriftlig tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.