Ekonomisk historia B: Industrialisering, globalisering och företagande 1800-2000
Kursplan, Grundnivå, 2EH334
- Kod
- 2EH334
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Ekonomisk historia G1F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 14 maj 2018
- Ansvarig institution
- Ekonomisk-historiska institutionen
Behörighetskrav
30 hp ekonomisk historia eller Historia A eller Idé- och lärdomshistoria A eller Frågor till det förflutna. Introduktion till historiska studier, 30 hp, eller Samhällsvetenskaplig grundkurs, 30 hp.
Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- analysera industrialiseringsprocesser i olika länder under perioden 1800-2000 utifrån relevanta sociala, politiska och ekonomiska faktorer,
- problematisera resonemang om ekonomiska och politiska drivkrafter bakom långsiktiga globala utvecklingsprocesser,
- analysera företagandets historiska utveckling under perioden 1800-2000 i relation till samhällelig omvandling i olika nationella kontexter,
- problematisera hushållets roll i den ekonomiska omvandlingen,
- visa medvetenhet om att valet av angreppssätt och metod påverkar resultatet av vetenskapliga framställningar,
- självständigt formulera och diskutera avgränsade och undersökningsbara vetenskapliga problem med utgångspunkt i kursens innehåll.
Innehåll
Kursen ger fördjupade kunskaper kring drivkrafter och effekter för den ekonomiska omvandlingen från ca 1800 och framåt. Syftet är att problematisera företeelser som industrialisering, globalisering, företagande samt enskilda och kollektiva aktörers incitament för ekonomisk verksamhet. Olika synsätt på vad som är drivkrafter bakom ekonomisk omvandling tas upp och skall kunna användas aktivt av studenterna. Drivkrafter som står i fokus är sociala, politiska och ekonomiska faktorer. Exempel från olika regioner, nationer och världsdelar diskuteras och värderas för att skapa förmåga att problematisera både reella och ideologiska förutsättningar för ekonomisk omvandling.
Undervisning
Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom muntlig examination individuellt och i grupp på seminarier samt kortare och längre skriftliga inlämningsuppgifter.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011