Kompletterande pedagogisk utbildning

90 hp

Utbildningsplan, UKP2Y

Kod
UKP2Y
Fastställd av
Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper, 8 februari 2024
Diarienummer
UTBVET 2024/64
Ansvarig fakultet
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Ansvarig institution
Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Behörighetskrav

Inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

För behörighet i ett ämne: minst 90 hp i ett ämne.

För behörighet i två ämnen: minst 90 hp i ett ämne och minst 60 hp i ett annat ämne, inklusive självständigt arbete på fördjupningsnivå om minst 15 hp inom ett ämne. I ämnena samhällskunskap eller svenska krävs alltid 90 hp.

Med ämne avses ett av de ämnen eller ämnesområden som anges i de ämnesspecifika förkunskapskraven för programinriktningen mot grundskolans årskurs 7-9.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Inriktning mot arbete i gymnasieskolan

För behörighet i ett ämne: minst 120 hp i ett ämne.

För behörighet i två ämnen: minst 120 hp i ett ämne och minst 90 hp i ett annat ämne, inklusive självständigt arbete på fördjupningsnivå om minst 15 hp inom ett ämne. I ämnena samhällskunskap eller svenska krävs alltid 120 hp.

Med ämne avses ett av de ämnen eller ämnesområden som anges i de ämnesspecifika förkunskapskraven för programinriktningen mot gymnasieskolan.

Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Syfte

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet är en akademisk professionsutbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt förhållningssätt samt förbereda för en kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnen/ämnesområden utbildningen avser.

Kompletterande pedagogisk utbildning syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper i undervisningsämnen i andra ämnen än yrkesämnen, för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). I förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen finns bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla för en sådan examen.

Utbildningen avser utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen avser även, inom ramen för den utbildningsvetenskapliga kärnan, ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng.

Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ge en grund inom de kunskapsområden som är centrala för yrkesutövningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska syfta till att ge praktiska färdigheter i yrkesutövningen och möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper. 

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar:

  • Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
  • Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen oavsett inriktning ska studenten

  • visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik, inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
  • visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
  • visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
  • visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten dessutom

  • visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten dessutom

  • visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

  • visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
  • visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
  • visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
  • visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
  • visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
  • visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
  • visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
  • visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
  • visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Programmets uppläggning

Kompletterande pedagogisk utbildning består av utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Den utbildningsvetenskapliga kärnan innefattar kurser som behandlar dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels kunskapsområden som är specifika för det verksamhetsområde/skolform lärarexamen är inriktad mot.

I den utbildningsvetenskapliga kärnan ingår studier i ämnesdidaktik och ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng med didaktisk inriktning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till den kommande yrkesutövningen och omfatta följande:

  • skolväsendets historia, organisation och villkor samt värdegrunden i förskolan och skolan, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
  • läroplansteori och didaktik,
  • vetenskapsteori och forskningsmetodik,
  • utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
  • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • bedömning och betygssättning för arbete som lärare, och
  • utvärdering och utvecklingsarbete.

Verksamhetsförlagd utbildning

Den verksamhetsförlagda utbildningen innefattar kurser som är förlagda till relevant verksamhetsområde och ämne. Av totalt 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Examen

Ämneslärarexamen kan efter kompletterande pedagogisk utbildning avläggas på grundnivå eller avancerad nivå och med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 eller gymnasieskolan i enlighet med SFS 2011:686.

Examenskrav och nivå på examen när examen omfattar ett undervisningsämne:

Ämneslärarexamen som avser ge behörighet att undervisa i ett undervisningsämne uppnås om den totala poängomfattningen av den kompletterande pedagogiska utbildningen och de tidigare ämnesstudierna, inklusive ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng, är

  • 180 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, eller
  • 210 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Examen ovan avläggs på grundnivå.

Examenskrav och nivå på examen när examen omfattar två undervisningsämnen:

Ämneslärarexamen som avser ge behörighet att undervisa i två undervisningsämnen uppnås om den totala poängomfattningen av den kompletterande pedagogiska utbildningen och de tidigare ämnesstudierna, inklusive ett eller två självständiga arbeten om totalt minst 30 högskolepoäng, är

  • 240 eller 270 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Tidigare ämnesstudier ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne och minst 60 högskolepoäng i ett annat undervisningsämne. När svenska eller samhällskunskap ingår krävs alltid 90 högskolepoäng, eller
  • 300 eller 330 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete gymnasieskolan. Tidigare ämnesstudier ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne och minst 90 högskolepoäng i ett annat undervisningsämne. När svenska eller samhällskunskap ingår krävs alltid 120 högskolepoäng.

Examen ovan avläggs på avancerad nivå.

Examensbenämning på svenska

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Examensbenämningar på engelska

Bachelor/Master of Arts/Science in Secondary Education.

Bachelor/Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Examensbevis

Studerande som med godkänt resultat genomgått kompletterande pedagogisk utbildning och uppnått examensbeskrivningens mål får efter begäran ett examensbevis för ämneslärarexamen.

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

Övriga föreskrifter

Antagning till kurser inom kompletterande pedagogisk utbildning, sker terminsvis efter ansökan enligt anvisningar. 

Studerande som avser att göra studieuppehåll ska anmäla detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget och sökande med särskilda skäl (sociala, medicinska eller övriga) garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet. Detsamma gäller för studerande som under studietiden söker studieuppehåll för att komplettera sina gymnasiala förkunskaper.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin