Pågående forskningsprojekt USER

HÅLLBAR ELLER SEGREGERAD? ENERGIGEMENSKAPER FÖR EN BRED HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Energigemenskaper (EG-er) är ett begrepp som är under utveckling och som fått bred uppmärksamhet av beslutsfattare. Begreppet EG används för att beskriva ett nätverk av lokala producenter och konsumenter, och finns i olika former inklusive vad EU-kommissionen kallar ”medborgarenergigemenskaper” respektive ”förnybara energigemenskaper”. En utmaning är att teknik för förnybar energi inte är jämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper, vilket leder till gentrifiering, segregation och kan dessutom i förlängningen leda till allvarliga konflikter.

Projektets syfte är att öka kunskapen om hur EG-er kan användas som redskap för att planera för en mer inkluderande, jämlik och effektiv energiomställning. Våra mål är att ta fram ny kunskap om 1, avsikter, möjligheter och strategier bland nyckelaktörer inom offentlig politik och planering att styra och organisera EG-er, 2, interna villkor, möjliggörare och hinder för skapande och organisering av EG-er, 3, möjligheter och risker hos EG-er att reducera energisegregation. Vi kommer även att utveckla praktiska råd för samhällsplanerare och därmed bidra till ökad kvalitet i beslutsfattandet vad gäller energiomställningen i Sverige.

Projektet involverar forskare inom samhälls- och teknikvetenskaper vid Uppsala universitet och samhällsplanerare vid Uppsala kommun. Tillsammans kommer vi undersöka möjligheter, begränsningar och komplikationer vad gäller EG-er.

Projekttid: september 2021 – augusti 2025

Projektledare: Klas Palm

Huvudsaklig finansiär: FORMAS inom Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Institutet för bostads- och urbanforskning och Uppsala kommun

Samarbetspartners: STUNS Energi

Utvärdering av covid-19-pandemins effekter på konsumtionsmönstret i den privata, offentliga och kommersiella sektorn i sverige

Covid-19-pandemin har haft drastiska effekter på vårt sätt att leva. På grund av restriktioner och rekommendationer har många människor ändrat sina vanor. Som ett led i den plötsliga flytten till hemmakontoret sker det troligen även en omfördelning av elanvändningen mellan privata, offentliga och kommersiella sektorer. Samtidigt kan hushålls dagliga elkonsumtionsmönster förändras när människor blir mer flexibla i sina dagliga rutiner. Att förstå dessa förändringar är av stor betydelse, eftersom de påverkar belastningen på elnätet samt byggnaders krav för en hållbar energiomställning. I denna studie kvantifierar vi i vilken utsträckning covid-19-pandemin har lett till förskjutningar i elkonsumtionsmönstren i de olika sektorerna i Sverige. Vidare genomför vi en undersökning för att förstå orsakerna bakom dessa förändringar, samt framtidsperspektiv utifrån invånarnas, företagens och statliga myndigheters intentioner för en post-pandemisk era.

Projekttid: januari 2022 – juni 2023

Projektledare: Vera van Zoest

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet E2B2

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för informationsteknik

Samarbetspartners: Ellevio

ANVÄNDARNAS ROLL I IMPLEMENTERINGEN AV SMARTA ELNÄT

Projektet fokuserar på elkonsumenternas och prosumenternas roll i det smarta elnätet. Omställningen till ett hållbart energisystem både påverkar och ställer krav på elanvändare. Det måste således skapas förutsättningar för dem att, direkt eller indirekt, medverka till en effektivare och flexiblare elanvändning samt att bidra med egenproducerad el. Mot den bakgrunden är det övergripande syftet med projektet att bedöma potentialen och betydelsen av olika incitament i dessa avseenden, att öka kunskapen om elkonsumenters och prosumenters drivkrafter och hinder i sammanhanget samt att studera deras behov av återkoppling och tekniska lösningar i form av produkter och tjänster för ändamålet. Projektet genomförs inom ramen för en rad olika samverkans- och demonstrationsprojekt avseende smarta elnät med partners från akademi, offentlig sektor och näringsliv.

Projekttid: April 2019 – mars 2024

Projektledare: Cajsa Bartusch

Huvudsaklig finansiär: Familjen Kamprads stiftelse inom programmet Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna https://smartgridsforthemany.se/

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för psykologi på Uppsala universitet, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH, Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet och Institutionen för Tema – Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet

Samarbetspartners: STUNS Energi, Sustainable innovation, Ngenic, Upplands Energi, Stockholms stad, Ellevio och Bright

PRIVATA, KOMMERSIELLA OCH OFFENTLIGA ELKONSUMENTER SOM FLEXIBILITETSRESURS

Kapacitetsbristen i elnäten hotar att bromsa samhällsutvecklingen. En bidragande lösning på problemet anses vara en ökad flexibilitet i användarledet. Den tekniska potentialen är känd, men kunskapen om elkonsumenters medvetenhet och acceptans i det här sammanhanget är mycket begränsad. Mot den bakgrunden syftar projektet till att öka kunskapen om den psykologiska och socioekonomiska potentialen för, samt privata, kommersiella och offentliga elkonsumenters drivkrafter och hinder att bidra med, efterfrågeflexibilitet samt vilken roll informationskampanjer, energirådgivning, individuell återkoppling och effekttariffer kan spela i det avseendet. De teoretiska ansatserna härrör från disciplinerna psykologi och social marknadsföring, medan den empiriska utgångspunkten utgörs av ett samverkansprojekt mellan ett lokalt elnätsbolag och en kommun.

Projekttid: januari 2021 – juni 2023

Projektledare: Cajsa Bartusch

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för psykologi på Uppsala universitet

Samarbetspartners: Ellevio och Bright

AUTOFLEX – AUTOMATISK FLEXIBILITETS PÅVERKAN PÅ KAPACITETSUTMANINGEN OCH EFFEKTTAXAN

Sveriges energisystem behöver anpassas till ett nytt energilandskap präglat av förnybar produktion, decentraliserad distribution och efterfrågeflexibilitet. En av de största utmaningarna är att implementera ändamålsenliga system och incitament för vanliga elkonsumenter att bidra med flexibel elanvändning. Projektet innebär att akademi och industri samarbetar med invånarna i Sala för att identifiera existerande hinder för automatisk efterfrågeflexibilitet och ta fram strategier för att överbrygga dessa. Projektet kommer att studera acceptans och effekt av automatiserade flexibilitetsprogram ur både kund- och systemperspektiv, ta fram underlag för vägledning av nätbolag vid implementering av effekttariffer, empirisk påvisa att kapacitetsutnyttjandet kan öka med minst 15% utan fysiska nätinvesteringar samt kartlägga hur valet av optimeringsstrategi påverkar utfallet för elkonsumenter och elnätet. Projektet bidrar därmed till en ökad kunskap om den tekniska, ekonomiska och sociala potentialen med automatisk efterfrågeflexibilitet.

Projekttid: januari 2021 – juni 2023

Projektledare: Björn Berg, Ngenic

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL

Projektdeltagare: Ngenic, STUNS Energi, Sweco Energuide, Sala-Heby Energi Elnät, HESAB och Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet

Samarbetspartners: Ngenic, STUNS Energi, Sweco Energuide, Sala-Heby Energi Elnät, HESAB och Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet

ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN AV DIGITALA TJÄNSTER FÖR ÖKAD EFTERFRÅGEFLEXIBILITET

Projektets övergripande syfte är att främja efterfrågeflexibiliteten bland hushåll genom att utveckla och testa två olika designkoncept för ändamålet: realtidsåterkoppling som tillgodoser behoven hos elnätskunder med effektbaserade prismodeller och prosumenter med solceller. Studien är empirisk och genomförs inom ramen för ett samverkansprojekt i Älvsjö, som inkluderar akademi, näringsliv och offentlig sektor. Med hjälp av metoder för användarcentrerad design involveras projektets samtliga målgrupper i utvecklingen av designkoncepten, som därmed bottnar i deras vardag. Som ett led i den processen är målet att öka kunskapen om hur klimatrelaterad, målbaserad, normativ samt apparat- och aktivitetsspecifik återkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och främja beteendeförändringar.

Projekttid: januari 2021 – december 2022

Projektledare: Cajsa Bartusch

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Design för energieffektiv vardag

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet, STUNS Energi och RISE

Samarbetspartners: Ellevio

DANSMÄSTAREN – DANSAR ELBILSÄGARE EFTER DET LOKALA ELNÄTETS PIPA?

Projektet syftar till att öka kunskapen om elkonsumenters syn på sin egen roll i framtidens hållbara energisystem och fokuserar därvidlag på deras drivkrafter och hinder att bidra till upprätthållandet av balansen mellan tillgång och efterfrågan på eleffekt i lokala elnät, samt huruvida dessa varierar med socioekonomiska faktorer. Den empiriska utgångspunkten för studien är mobilitetshuset Dansmästaren, som förväntas utgöra en del av lösningen på kapacitetsbristen i Uppsala. Den tekniska flexibilitetspotentialen i fastigheten omfattar en solcellsanläggning, ett batterilager och hundra  stationer för elbilsladdning med V2G-teknik. Målet med projektet är att - med ett tvärvetenskapligt angreppssätt som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder - estimera den socioekonomiska potentialen för elbilsägare att agera flexibilitetsresurs i lokala elnät samt att utveckla en prismodell och mobilapplikation som främjar flexibilitet i efterfrågan på el för ändamålet elbilsladdning.

Projekttid: januari 2021 – september 2022

Projektledare: Cajsa Bartusch

Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL

Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet, STUNS Energi och RISE

Samarbetspartners: Uppsala Parkerings AB

Senast uppdaterad: 2022-01-27