Nya material
Hur kan nya smarta material hjälpa oss att förbättra människors hälsa, skona naturen, förbättra fattiga länders ekonomi, öka effektiviteten inom industrin eller bidra till att lösa klimatfrågor? Vid Uppsala universitet pågår spännande forskning för att lösa viktiga samhällsutmaningar men också för att bidra till att stärka svensk konkurrenskraft och svensk basindustri.
Nya forskningsprojekt pågår till exempel för att ta fram nya material för hållbara batterier eller för att utveckla ett biokeramiskt material som får igång återväxt av skallben. Andra projekt arbetar med nya energisnåla elkomponenter, metalliska nanopartiklar som ger bättre solceller och pappersfilter som kan rena vatten. Universitetet satsar också på forskning kring mer effektiva och hållbara produktionstekniker med materialfokus, till exempel additiv tillverkning (3D-printning). Ytterligare forskning utvecklar kolmaterialet grafen för användning inom industrin, tar fram en helt ny typ av sensorer med hjälp av nanoteknologi för bland annat miljöövervakning eller undersöker om man kan minska infektionsrisken vid implantatoperationer.
Exempel på pågående forskning om nya material
Reza Younesi utvecklar nästa generations batterier
För att klara omställningen till ett mer hållbart samhälle behöver vi bryta beroendet av olja. Reza Younesi, professor vid Institutionen för...
Vätgas från solenergi kan produceras utan platina
I en ny studie presenterar forskare från bland annat Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet en banbrytande metod för att produce...
30 miljoner till materialforskning för en grön omställning
Vetenskapsrådet delar ut 30 miljoner kronor till en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Uppsala universitet. Projektet ”Från mineral till f...
Exempel på infrastruktur, projekt, forskargrupper och centrum
Ångström Materials Academy (ÅMA)
Strategisk samverkansplattform inom materialvetenskap som samlar akademi, industri och andra aktörer med syfte att möjliggöra forsknings- och utvecklingsprojekt och nya innovationer som bidrar till att möta våra samhällsutmaningar.
MAX IV-laboratoriet
Sveriges synkrotronljusanläggning, MAX IV-laboratoriet, är en nationell forskningsinfrastruktur som möjliggör forskning inom områden som biologi, fysik, kemi, miljövetenskap, geologi, teknik, läkemedel och kulturarv för att kunna studera material och molekyler ner till atomnivå. Lunds universitet är värd för MAX IV-laboratoriet och ett stort antal lärosäten medfinansierar anläggningen, däribland Uppsala universitet.
FREIA-laboratoriet
Vid Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development (FREIA) bedrivs forskning inom acceleratorfysik, generering av fotonstrålar med hjälp av laddade partiklar, acceleratorteknologi och instrumentation. På laboratoriet arbetar forskare, ingenjörer och tekniker med att utveckla och testa utrustning som behövs för forskningsexperiment vid stora forskningsanläggningar, till exempel vid materialforskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) och forskningsanläggningen för synkrotronröntgenstrålning, MAX IV i Lund.
Facility for Research Instrumentation and Accelerator Development (FREIA)
Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability
Uppsala universitet är ett av de lärosäten som deltar i ett nytt stort forskningsprogram inom materialforskning som ska skapa bättre förutsättningar för ett hållbart samhälle. Forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability fokuserar på bland annat omvandling, lagring och distribution av ren energi och att ersätta sällsynta, energikrävande och giftiga föreningar med cirkulära hållbara material.
Nytt stort forskningsprogram för framtidens material
Institutionen för materialvetenskap
Forskningen vid institutionen fokuserar på olika områden, så som vidareutveckling av solceller, hållbar energilagring med organiskt nanomaterial samt förbättring av biomaterial för användning i hårdvävnadsapplikationer och som läkemedelsleveranssystem.
Forskning vid Institutionen för materialvetenskap
Myfab Uppsala
Forskningsinfrastruktur som samordnar de fyra största svenska akademiska renrumsbaserade nanotekniklaboratorierna. Här forskar man om materialvetenskap, nanovetenskap, information- och kommunikationsteknik, bionanoteknik, livsvetenskaper, energiforskning och mikronanosystem.
Tandemlaboratoriet
Ett acceleratorlaboratorium inriktat på kol-14-datering och materialforskning. Som en nationell forskningsinfrastruktur har vi uppdraget att tjäna den akademiska, industriella och offentliga sektorn med avancerad jonstrålebaserad forskning.
Atomic Resolution TEM Infrastructure network of Sweden (ARTEMI)
Forskningsinfrastruktur som möjliggör utveckling av moderna elektronmikroskopimetoder och ger tillgång till avancerade instrument, med stöd från expertanvändare, för utbildning, analyser och efterbehandling av data.