Lene Uhrbom – Studier av kantcellerna i glioblastom

Glioblastom är en aggressiv primär hjärncancer för vilken det saknas effektiv behandling. Kunskapen om glioblastom grundar sig till största delen på studier av bulktumören, dvs den del som syns på röntgen och som opereras bort. Det finns få studier av de lokalt invasiva cancercellerna som blir kvar i hjärnan efter operation och som sedan ger upphov till återfall. Dessa kantceller är i fokus i våra studier med syftet att klargöra deras biologi, att hitta svagheter och utveckla ny behandling.

Glioblastom är en aggressiv primär hjärncancer som främsta drabbar vuxna. Vid diagnos har många cancerceller redan spritt sig utanför den med röntgen synliga delen av tumören vilket gör att patienten aldrig kan botas med operation.

Standardbehandlingen sedan mer än två decennier består av att man opererar bort mesta möjliga tumörvävnad, följt av kombinerad strål- och cytostatikabehandling mot de sprida cancercellerna. Detta till trots så drabbas i stort sett alla patienter av ett obotligt återfall i nära anslutning till området där primärtumören har suttit.

Patientprover, sjukdomsmodeller och biologi

För att kunna studera de glioblastomceller som måste neutraliseras för att kunna bota sjukdomen samlar vi in patientprover. Vid operation tas från varje patient flera prover från den yttre kanten av tumören (utanför röntgengränsen) samt från bulktumören. De används sedan för analyser och för att etablera cellkulturer. Cellkulturerna är viktiga sjukdomsmodeller för funktionella analyser och screening av kantcellerna.

Teckning som schematiskt visar hur prover tas från patienter och sedan analyseras.

Prover tas från patienter vid operation, både från bulktumören och i kanten av tumören. Från proverna etableras glioblastomcellkulturer som analyseras med funktionella, fenotypiska och molekylära analyser för att ta reda på hur kantcellerna fungerar och regleras. Bild: Lene Uhrbom

Våra studier omfattar funktionell, fenotypisk och molekylär kartläggning av kantcellernas intra- och intertumorala heterogenitet, för att ge kunskap om deras reglering och funktion i relation till bulktumören. Vi vill också identifiera mekanismer för behandlingsresistens och nya mål för behandling.

Ett annat viktigt mål är att göra de sjukdomsmodeller vi etablerar – patientderiverade cellkulturer och musmodeller – tillgängliga för andra forskare för att bidra till snabbare framsteg i glioblastomfältet.

Mikroskopibilder som visar på skillnader mellan celler från bulktumör och kantprover.

Glioblastomceller (i rosa) i vävnadsprover från bulktumör (vänster) och kantprov (höger) från samma patient. Immunfärgning där två olika proteiner detekteras med rosa (specifikt för cancerceller) och grönt (cancerceller och en typ av gliacell). Blått visar cellkärnorna i alla celler i vävnadsbiten. Bild: Veera Jokinen.

Mikroskopibild som visar olika antal och form på odlade celler från bulktumören och från tumörkanten.

Odlade glioblastomceller från bulktumör (vänster) och två olika kantprover (mitten och höger) från samma patient. Bild: Veera Jokinen.

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin