Michael Lindblom

Jag är medelhavsarkeolog med de förhistoriska kulturerna i det egeiska området som specialområde, särskilt fastlandet och de cykladiska öarna under perioden 3000-1050 f.Kr. Jag är även studierektor för forskarutbildningen vid Institutionen för arkeologi och antik historia.

Min forskning kretsar kring keramisk analys, inkluderande olika aspekter av produktion, distribution och konsumtion, kronologi och landskapsarkeologi. För tillfället är jag involverad i flera projekt som rör dessa frågor:

Schaktgravarna i Lerna på Peloponnesos

Vid de amerikanska utgrävningarna 1954-1955 av bronsåldersbosättningen Lerna påträffades två rikt utrustade schaktgravar från början av den sena bronsåldern. I fyllningarna som låg ovanför gravutrymmena påträffades de största fynden som någonsin gjorts i Grekland av keramik från senhelladisk I (ca. 1700-1600 f.Kr.). Tillsammans med ben från ett stort antal djur, utgör de rester från två storslagna begravningsmåltider. Projektet har som mål att publicera och tolka fynden från schaktgravarna och åtta andra samtida gravar i bosättningen.

Den keramiska sekvensen i Kolonna på Egina

Bronsåldersbosättningen Kolonna på ön Egina i Grekland har under de senaste två årtiondena kommit att framstå som en av de viktigare källorna till vår förståelse av kulturella kontakter och sociala omvälvningar i det egeiska området. Genom ett samarbete mellan Institut für Klassische Archäologie vid Paris-Lodron-Universität i Salzburg deltar jag i publiceringen av de nyligen avslutande undersökningarna av bosättningen. Projektet syftar specifikt till att analysera, ordna kronologiskt och publicera keramiken från de nyligen avslutade utgrävningarna av det mellan och senhelladiska Kolonna (ca. 2100-1500 f.Kr.).

Senhelladiska Kalaureia på Poros

På ön Poros i den saroniska bukten låg en berömd helgedom till Poseidon under arkaisk och klassisk tid. Helgedomen studeras av inom projektet Havet, staden och guden, finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Fynd från slutet av bronsåldern och den tidiga järnålderns finns dock också, vilket ger upphov till frågor om tidigare aktiviteter inom området. Delar av flera hus från senhelladisk IIIC (ca. 1200-1100 f.Kr.) frilades vid utgrävningar 2009 och fortsatta undersökningar är planerade. Projektet syftar till att publicera och tolka fynden från den kortlivade bosättningen under slutet av sen bronsålder.

Svunna Landskap

De pågående klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Genom analyser av droppstenar i grottor från Peloponnesos söker projektet Svunna landskap studera hur klimatet har förändrats i södra Grekland under sten- och bronsåldern. Resultaten kopplas även till den samtida samhällsutvecklingen i området för att studera hur människor har reagerat på skiftande förutsättningar i sin omgivning. Projektet sker i samarbete med Martin Finné och Karin Holmgren vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi i Stockholm och Erika Weiberg vid institutionen för arkeologi och antik historia.