Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå för teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap
Teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap
Engineering Sciences with Specialisation in Materials Science
TNTEKF08
Ansvarig institution: Institutionen för materialvetenskap
Ämnesspecifika delar (*) fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2008-08-26. Reviderad 2020-01-15.
Fakultetsgemensamma delar fastställda av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2022-04-26 och reviderade 2023-02-07.
Fakultetsgemensamma delar gäller från och med 2022-07-01. Fakultetsgemensamma delar gäller även för doktorand som påbörjat forskarutbildning tidigare än 2022-07-01, undantaget om de skulle medföra försämrade villkor för forskarstuderande.
Ämnesbeskrivning*
Inom materialvetenskapen studeras på fysikalisk och kemisk grund olika materials uppbyggnad och inre struktur, och sambanden mellan nano- och mikroegenskaper och mekaniska makroegenskaper. Forskningen är av blandad teoretisk och experimentell natur, med såväl tillämpade som grundläggande inslag:
Tillämpad
Ex: verktygsmaterial, elektronikmaterial, biokompatibla material.
Experimentell
Ex: Datorsimuleringar av praktiska deformationsförlopp
Grundläggande
Ex: Strukturstudier med elektromikroskopi och atomkraftmikroskopi
Teoretisk
Ex: Teoribildning för perfekta och defekta materialstrukturer
Alla materialtyper studeras; metaller, keramer, biomaterial, polymerer, halvledare samt kompositer av dessa.
Större delen av verksamheten i Uppsala ägnas åt studium av mekaniska och termiska egenskaper. Dessa områden är ofta av tillämpad karaktär, varför den forskarstuderandes forskningsuppgift ofta utförs i samarbete med någon material- eller verkstadsindustri. Ett område av växande betydelse är nanoteknologiska aspekter av materialutveckling. Omfattande internationellt samarbete förekommer.
Materialvetenskapen använder en rad avancerade metoder, bl.a. transmissions- och svepelektronmikroskopi, och därmed förknippade analystekniker. En mycket viktig del i utbildningen avser att ge förtrogenhet med dessa metoder och god kännedom om deras möjligheter och begränsningar.
Syfte och mål för utbildning
Övergripande syfte och mål för utbildningen
Utbildningen på forskarnivå ska utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Högskolelagen, 1992:1434). Högskoleförordningens examensordning (bilaga 2, 1993:100) fastställer de krav som ska uppfyllas för doktorsexamen respektive licentiatexamen (se mall för individuella studieplanen).
Ämnesspecifika mål*
Utgående från den grundläggande utbildningen inom ämnesområdet skall forskarutbildningen ge ytterligare insikter inom ämnets viktigare delar samt fördjupade kunskaper inom minst ett delområde. Genom handledning och avhandlingsarbete skall doktoranden göras väl förberedd för en kritisk och självständig forskningsverksamhet eller för annan yrkesverksamhet, där höga krav ställs på djupgående ämnesinsikt, förmåga till kritiskt och självständigt tänkande samt forskningskunnande. Doktoranden skall även kunna presentera sina mål och resultat i muntlig och skriftlig form för olika målgrupper på engelska, och när det gäller svensktalande doktorander, på svenska.
Behörighet
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå regleras i högskoleförordningen enligt följande:
Grundläggande behörighet har den som
- har avlagt en examen på avancerad nivå, eller
- fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
- på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.
Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (7 kap. 39 § HF).
För att den som har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng (under andra punkten ovan) ska anses behörig vid Uppsala universitet, ska det i de 60 högskolepoängen på avancerad nivå ingå ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng (AFUU § 2, UFV 2022/729).
Särskild behörighet *
Särskild behörighet har den som på ett tillfredsställande sätt och i tillräcklig omfattning avklarat kurser inom för ämnet relevanta områden. Särskild behörighet anses den ha som endera:
- a) avlagt civilingenjörsexamen vid svensk teknisk högskola och därvid läst kurser inom ämnesområden av relevans för ämnet.
- b) i annan ordning, inom eller utom landet förvärvat kunskaper av i huvudsak samma omfattning.
Utlysning, urval och antagning
Information och utlysning
Antagning ska ske i konkurrens efter öppen annonsering av doktorandplats, med undantag av de fall som anges i 7 kap. 37 § HF. Utlysningen ska vara tillgänglig lokalt och på universitetets webbsida (www.uu.se) minst tre veckor före ansökningstidens utgång och bör ges lämplig nationell och internationell spridning.
Urval
Urval bland sökande ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. De bedömningsgrunder som tillämpas vid urvalet är:
- kunskaper och färdigheter relevanta för avhandlingsarbetet och ämnet/inriktningen
- bedömd förmåga till självständigt arbete, exempelvis
- förmåga att formulera och angripa vetenskapliga problem.
- förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation
- förmåga till självständig kritisk analys
- övriga erfarenheter relevanta för utbildning på forskarnivå, t ex yrkeserfarenhet.
Bedömningsgrunderna kan exempelvis visas genom bilagda handlingar, intervju eller färdighetsprov.
Därutöver görs en bedömning av den sökandes allmänna kompetens och personliga egenskaper, samt samarbetsförmåga. Vid likvärdig bedömning ges företräde till sökande från underrepresenterat juridiskt kön bland de forskarstuderande i ämnet/inriktningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökande företräde framför andra sökande (7 kap 41 § HF).
Antagning
Doktorand antas till utbildning på forskarnivå i ett forskarutbildningsämne/inriktning. Antagning av doktorand med heltidsanställning som doktorand vid Uppsala universitet beslutas av prefekten vid institutionen, utom i de fall som preciseras i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301). Antagningar med annan finansieringsform beslutas av fakultetens arbetsutskott efter beredning i forskarutbildningsnämnden.
Utbildningens upplägg och innehåll
Utbildningen omfattar dels kurser och dels forskningsarbete och kan bedrivas i olika former som preciseras i den individuella studieplanen.
Forskningsprojektet ska vara väl avgränsat och ambitionsnivån sättas med hänsyn till såväl examensmål för utbildningen som nettostudietiden (högst 48 månader för doktorsexamen respektive högst 24 månader för licentiatexamen).
Fordringar för doktorsexamen *
För doktorsexamen fordras dels godkända prov på de kurser som ingår i den för varje doktorand fastställda individuella studieplanen, dels godkänt disputationsprov. Utbildningen, som leder till doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (fyra års heltidsstudier), varav avhandlingsdelen omfattar minst 120 högskolepoäng och kursdelen omfattar minst 50 högskolepoäng.
Fordringar för licentiatexamen *
En etapp i utbildningen på forskarnivå om minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier), kan avslutas med licentiatexamen. För denna fordras att doktoranden dels har blivit godkänd vid de prov som ingår i etappen, dels har fått en vetenskaplig uppsats som motsvarar studier om minst 60 högskolepoäng godkänd. Kursdelen omfattar minst 30 högskolepoäng.
Handledning
Det är prefektens ansvar att tillgodose att det finns tillräcklig tid för handledning av institutionens doktorander. En doktorand som begär det ska få byta handledare (6 kap 28 § HF).
Individuell studieplan
Huvudhandledare, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor, är ansvarig för att ta fram en första individuell studieplan inför antagning. Prefekt fastställer studieplan i samband med antagning. Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, hur handledningen är organiserad samt en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden. I den individuella studieplanen anges även de kurser som ingår i doktorandens utbildning.
Den individuella studieplanen ska revideras minst årligen i samverkan mellan doktoranden och dennes handledare. Revideringen innebär en uppföljning av doktorandens progression i förhållande till examensmålen och tidigare plan, samt planering för fortsatt utbildning.
Kurser
Fakultetgemensamma kurser
Kurs i forskningsetik, med omfattning om minst 2 högskolepoäng och innehåll motsvarande de kurser som tillhandahålls vid fakulteten, ska ingå för licentiat- och doktorsexamen. Det är rekommenderat att introduktionskurs till studier på forskarnivå liksom kurs i vetenskapligt skrivande ingår.
Doktorander som undervisar bör läsa högskolepedagogisk utbildning. Detta anges i den individuella studieplanen, och kan antingen vara ett poängsatt kursmoment eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.
Högskolepedagogisk utbildning om 5 veckor motsvarar vid fakulteten 7,5 hp, och kan ingå i forskarutbildningen.
Doktorander som inte har svenska som förstaspråk bör erbjudas grundläggande utbildning i svenska språket. Utbildningen kan vara ett poänggivande kursmoment i forskarutbildningen eller ske inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring.
Ämnesspecifika kurser *
De kurser som ingår i den individuella studieplanen kan dels hämtas bland fristående kurser i den grundläggande utbildningen, dels vara andra kurser inom materialvetenskap och andra ämnen – och då antingen läskurser eller föreläsnings- eller seminarieserier, som anordnas inom eller utom institutionen.
Kurserna bör fördela sig på baskurser och särskilda kurser. Normalt bör drygt hälften av kursdelen väljas ur baskurser av typen:
- Mikroskopi och mikroanalys
- Metaller och legeringar
- Polymerer
- Ytor och ytegenskaper
- Deformationsmekanismer
- Keramiska material
- Halvledarmaterial
- Fasomvandlingar och diffusion
Särskilda kurser kan ha inriktning mot avhandlingsarbetet (fördjupningskurser). De kan även tas från angränsande områden eller vara av allmän natur (övriga kurser).
Exempel på fördjupningskurser är:
- Bildanalys
- Tribologi
- Ytbeläggningar
- Utmattning
- Nanostrukturerade material
- Korrosion
- Skärande bearbetning
- Sensorer och system
- Mikromekanik
Exempel på lämpliga ämnen för övriga kurser är:
- Materialkemi
- Strukturkemi
- FEM-metoder
- Materialval
- Ledarskap och entreprenörskap
- Vetenskaps- och teknikhistoria
I anknytning till avhandlingsarbetet fordras vanligtvis ytterligare studier av speciallitteraturen.
Examinator för kurser
Examinator för kurser
För kurser inom utbildning på forskarnivå är normalt kursansvarig lärare examinator. Prefekt utser examinator för kurs på forskarnivå. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov. Huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, avgör vilka kurser och med vilken omfattning (antal högskolepoäng) doktoranden ska få räkna in i sin utbildning på forskarnivå, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen.
Tillgodoräknande
Att avgöra vilka prov (kurser eller andra moment som genomförs under studietiden inom utbildning på forskarnivå) doktoranden ska få tillgodoräkna i sin utbildning på forskarnivå och med vilken omfattning (antal högskolepoäng), ankommer på huvudhandledaren, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, vilket ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Examinators uppgift är endast att bestämma betyg på prov.
Om tidigare utbildning eller verksamhet (som har genomförts före antagning till utbildning på forskarnivå) ska godtas för tillgodoräknande ska detta prövas (6 kap 8 § HF). Vid fakulteten är forskarutbildningsansvarig professor ansvarig för prövningen.
Avhandling, disputation och licentiatseminarium
Avhandling
Forskningsarbetet ska resultera i en vetenskaplig avhandling som ska försvaras vid en offentlig disputation. Forskningsuppgiften kan utföras såväl enskilt som i samarbete med andra inom eller utom institutionen. Doktoranden ska dock tränas till en självständig forskningsinsats.
Doktorsavhandlingen kan utformas antingen som en monografi, d.v.s. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling, d.v.s. en sammanläggning av vetenskapliga delarbeten med en sammanfattning av dessa. Avhandlingsarbetet ska motsvara minst 120 högskolepoäng (6 kap. 4-5 §§ HF, samt Bilaga 2, Examensordning). Avhandlingar inom fakulteten ska innehålla en populärvetenskaplig svensk sammanfattning om minst två sidor.
Doktorsavhandlingen ska antingen uppfylla krav som kan ställas för publicering i en internationell vetenskaplig tidskrift med oberoende kvalitetsgranskning, eller utgöra en sammanfattning av vetenskapliga delarbeten med motsvarande kvalitetskrav. Om doktoranden har författat ett delarbete tillsammans med en annan person får det beaktas endast i den mån som den enskilda insatsen kan urskiljas. Detta bör ske genom en beskrivning av doktorandens bidrag i de delarbeten som en sammanläggningsavhandling baserar sig på. Om delar av arbetet tidigare publicerats av doktoranden i licentiatavhandling ska detta tydliggöras.
Licentiatavhandlingen är mindre till omfattningen, men samma kvalitetskrav för ingående delarbeten gäller som för doktorsavhandlingen.
Huvudhandledare ska, i samråd med forskarutbildningsansvarig professor och övriga handledare, bedöma när avhandlingsarbetet fortskridit så långt att tid för disputation resp. licentiatseminarium kan fastställas.
Disputation
Former för disputation och betygsättning av doktorsavhandling regleras i högskoleförordningen och i fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) samt Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729).
Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. En av fakulteten utsedd betygsnämnd beslutar om betyg för doktorsavhandlingen.
Licentiatseminarium
Fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (TEKNAT 2021/301) sammanfattar regler för licentiatseminarium.
Betyg för licentiatavhandlingen beslutas av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.
Examen*
Följande examensbenämningar är fastställda för Teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap:
Teknologie licentiat- och doktorsexamen
Den engelska översättningen är Degree of Doctor/Licentiat of Philosophy.
I examensbeviset anges såväl ämne som inriktning. Examensbenämning (teknologie respektive filosofie licentiat- och doktorsexamen) ska avgöras av innehållet i utbildningen på forskarnivå och inte av doktorandens examen från behörighetsgivande utbildning. I det fall en doktorand vill ändra sin examensbenämning till annan än den för forskarutbildningsämnet fastställda krävs dispens av fakultetsnämnden (arbetsutskottet). Anhållan om byte av examensbenämning ska ske senast i samband med utseende av opponent och betygsnämnd eller inlämning av avhandling till tryckning, vilketdera av dessa som först inträffar.
Bevis om doktors- och licentiatexamen utfärdas efter ansökan i Ladok.
Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen
Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301).
Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har områdesnämnd eller fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor, studierektor på forskarnivå och handledare. Se fakultetens arbetsordning (TEKNAT 2019/177) för beskrivning av roller och ansvar.
Övrigt *
Forskning i teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap innebär nästan alltid samarbete över ämnesgränser, och med partners inom industrin. God samarbetsförmåga samt förmåga att inhämta relevant kunskap från andra ämnesområden är därför nödvändig. Forskningens industriella och tekniska relevans kräver också god förmåga att kommunicera vetenskapliga resultat så att avnämare utanför universitetet kan tillgodogöra sig kunskapen.