Åsa Konradsson Geuken ger oss verktyg att förstå hjärnans sjukdomar

Åsa Konradsson Geuken föreläser i Göteborg 2022

När jag var 14 år så var ordet schizofreni det fulaste ordet jag någonsin hade hört, i dag tycker jag att det är vackert ord. Min brors sjukdom har gett mig ett kall i livet som driver mig som forskare. Orden är Åsa Konradsson Geukens, lektor vid Uppsala universitet. De utgör också de inledande raderna till kapitlet ”Sjukt Kreativa Gener” i en nyutgiven, vetenskaplig bok om sambanden mellan kreativitet och galenskap.

– Den ligger redan på mitt nattygsbord, och författarna erbjuder verkligen intressanta perspektiv på friskt och sjukt. Bland annat belyser de hur många med psykisk sjukdom som besitter utpräglat kreativa förmågor, men också att deras närmaste familj ofta har liknande sidor. För mig, som inte riktigt uppfattat mig som en skapande person, har texten blivit en ögonöppnare, berättar Åsa.

36 år har gått sedan dagen Åsas liv förändrades för alltid. Hennes äldre bror Mats som flyttat norrut för att göra lumpen drabbades plötsligt av en psykos. Han hörde röster och såg förvridna ansikten, men lyckades ta sig till tåget söderut. I Ljusdal tog det stopp. Han klev av, ringde hem och sade att han inte orkade mer. Diagnosen fastställdes till schizofreni. För Mats lillasyster föll världen samman. ”Det här får aldrig komma ut” var hennes första impuls. Föräldrarna, som förstod bättre, byggde utan dotterns vetskap ett skyddsnät runt henne: lärare, baskettränare, kompisars föräldrar.

– Jag ville absolut inte sammankopplas med schizofreni. I fem år tog jag avstånd från min bror. Först när jag tagit studenten var jag redo att återskapa vår relation. Det tog tid, men idag är Mats min idol igen och vi hänger ihop som ler och långhalm. Mats sjukdom har också väglett mig i flera livsavgörande beslut. Utan den hade jag inte doktorerat. Och jag skulle helt säkert inte ägna så mycket energi åt att föreläsa om schizofreni. Min mission är att ersätta fördomar och rädsla med kunskap och nyfikenhet, och jag gör det genom att förmedla fakta och förståelse.

Själv söker Åsa ny kunskap i rollen som forskare vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Hennes primära mål är att bidra till svaret på varför vissa människor utvecklar schizofreni. Än så länge är vetenskapen begränsad till hypoteser kring sannolika riskfaktorer: Genetik, Ärvd sårbarhet, Barndomstrauman, Uppväxt i urbana miljöer och Missbruk. För att bara nämna några. Men lyckas forskningen bringa klarhet i detta nystan av underliggande mekanismer är förhoppningen att även öppna vägen till en ny generation läkemedel.

– Idag existerar ingen botande behandling mot schizofreni. De antipsykotiska medel som är tillgängliga kan lindra vissa symtom och i bästa fall skapa en dräglig tillvaro. Mot nedsatta kognitiva förmågor, vilka ofta är de svåraste att leva med, har vården knappt några verktyg. Att flera större företag för ett tiotal år sedan valde att lägga ner sin forskning inom området kunde ha blivit ett dråpslag, men nu upplever branschen ett nyvaknat intresse. Bland annat resulterade ett projekt där vi varit engagerade i att ett nytt läkemedel introducerats på den amerikanska marknaden.

År 2015 rekryterade Uppsala universitet Åsa Konradsson Geuken från Karolinska Institutet. Ett karriärkliv hon definierar som det bästa i sitt yrkesliv. Miljön beskriver hon som en ”varm famn”, den vetenskapliga bredden som ”välgörande”. Efter positioner vid institutionen för Neurovetenskap och Evolutionsbiologiskt centrum ingår hon idag i Farmaceutiska fakultetens miljö för Neurofarmakologi och Beroendeforskning.

– Jag har en tjänst som lektor i farmakologi och avsätter mycket tid åt att undervisa om hjärnans sjukdomar, tillgängliga läkemedel och det stigma som ofta riktas mot inte minst schizofreni. Likväl ser jag mig främst som forskare, och studerar bland annat hur aktivitet i transmittornätverk och neurokemiska processer medverkar till de kognitiva dysfunktioner som kan uppstå vid schizofreni – kunskap som på sikt kan möjliggöra nya behandlingar. De tekniker vi använder är eftertraktade även inom industrin och vi åtar oss kontinuerligt externa uppdrag, vilket genererar viktiga ekonomiska tillskott i ett fält där anslagen inte ökar i takt med den utmaning vårt samhälle står inför.

Idag beräknas en knapp procent av världens befolkning diagnosticeras med schizofreni. Det tangerar att klassas som folksjukdom, men kategoriseras likväl ofta under ”övrigt” i de relativt få utlysningar som görs inom de psykiatriska vetenskaperna. Inte heller finns större fonder och stiftelser att söka forskningsfinansiering ur, något Åsa Konradsson Geuken förklarar med en utbredd oförmåga att relatera till psykisk sjukdom.

– Vare sig det beror på fördomar eller okunskap skulle en välgörenhetsgala om schizofreni sannolikt få tv-tittarna att byta kanal. Alltså måste vi tydliggöra att ingen person är sin sjukdom och att den inte är något att skämmas för. Så när jag avslutar min ena arbetsdag tar nästa vid. Jag föreläser, skriver böcker och debattartiklar och är styrelseledamot i flera svenska och internationella förbundsstyrelser. Min erfarenhet är med ökad insikt kan vi alla hitta modet att fråga hur någon mår och våga stå kvar och lyssna till svaret. Förser vi oss dessutom med kunskap att hjälpa en person i kris har vi verktygen att rädda liv.