Energikrisen kan leda till effektiviseringar

Omställningen till ett fossilfritt energisystem medför en ökad användning av förnybar el. Denna omställningsprocess begränsas dock av den befintliga kapaciteten i elnätet och produktionsledet.

På årsbasis har Sverige ett överskott på el, men kortare perioder av underskott, så kallad effektbrist, förekommer framför allt när det är som kallast under vinterhalvåret och då är vi i behov av import. Kriget i Ukraina har haft en negativ inverkan på elförsörjningen i den meningen att risken för bortkoppling från elnätet har ökat. En annan konsekvens är de höga elpriserna som vi just nu upplever i Sverige och övriga länder som omfattas av den europeiska marknaden.

Denna utveckling är dock inte bara av ondo. Den leder även till en ökad medvetenhet och kännedom om hur förändrade elkonsumtionsmönster och en minskad elanvändning kan leda till lägre elkostnader och bidra till mindre klimatpåverkan bland elkonsumenter. En annan positiv effekt är ett ökat intresse för att investera i olika produkter och tjänster för ändamålet energieffektivisering. Ur det perspektivet har energikrisen potential att på sikt leda till någonting gott; det vill säga mer aktiva och flexibla elkonsumenter och därmed en mer välfungerande elmarknad och ett effektivare utnyttjande av elnätet. Det finns dock faktorer som kan motverka denna positiva utveckling.

Omställningen till ett fossilfritt energisystem medför en ökad användning av förnybar el. Denna omställningsprocess begränsas dock av den befintliga kapaciteten i elnätet och produktionsledet, som därmed hotar att bromsa samhällsutvecklingen. En utbyggnad är kostnadsintensiv, tar mycket lång tid och har ofta stora negativa konsekvenser för miljön. Mot den bakgrunden ställs förhoppningen till elkonsumenterna, som genom att spara el och ”plana ut kurvan”, som Svenska Kraftnät uttrycker det, kan vara viktig del av lösningen på detta samhällsproblem.

I ljuset av det faktum att marginalen mellan de högsta effekttopparna och elnätens kapacitet minskar har många elnätsägare valt att införa så kallade effekttariffer, som utgör ekonomiska incitament för elkonsumenter att flytta elanvändning från tidpunkter på dygnet när kapaciteten i elnäten är begränsad eller jämna ut den över tid och därmed kapa topparna.

De höga elpriserna och förväntningarna på ytterligare höjningar under vinterhalvåret har skapat oro och medfört ett ökat intresse bland elkonsumenter att teckna så kallade timprisavtal med sin elhandlare. Dessa elhandelsavtal innebär att elpriset i varje enskild timme speglar marknadspriset på el och att elkonsumenter kan minska sina elkostnader genom att flytta elanvändning från timmar med högt till timmar med lågt spotpris.

Varken timprisavtal eller effekttariffer är nya företeelser, men det är få hushåll som har begagnat sig av möjligheten att teckna den här typen av elhandelsavtal och antalet elnätsägare som har implementerat effekttariffer är begränsad, om än ökande. Som ett resultat av de höga elpriserna är det dock först nu som elkonsumenter har uppmärksammat att prissignalerna från elhandlaren och elnätsägaren under vissa omständigheter är motstridiga och i kombination innebär begränsade möjligheter för dem att minska sina elkostnader genom förändrade konsumtionsmönster.

När elkonsumenter flyttar elanvändning till timmar med lågt elpris för att minska de elhandelsrelaterade kostnaderna kan det skapas toppar som innebär ökade elnätsrelaterade kostnader. Dessa omständigheter främjar naturligtvis inte de beteendeförändringar som det elektriska energisystemet är i så stort behov av och riskerar dessutom att skapa misstro till branschen och reglermyndigheten.

Även de statliga stöd till elkonsumenter som framför allt diskuteras på den politiska arenan kan ha en negativ inverkan på deras motivation att vara en del av lösningen på energikrisen. Vi ska självfallet inte ha en elmarknad som tvingar elkonsumenter från hus och hem, men i ljuset av klimatförändringarna är det heller inte rimligt att ta udden av de prismekanismer som uppmuntrar efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering samt gör det mer lönsamt att investera i smarta produkter och tjänster. Det är således viktigt att utforma eventuella stöd från statligt håll på ett sådant sätt att de inte stör den prisbildning som sker baserat på utbud och efterfrågan på marknaden.

Med tanke på de förödande konsekvenser som klimatförändringarna har för mänskligheten och den planet vi bor på är det anmärkningsvärt att politiker inte är mer tydliga med det faktum att vi människor ofrånkomligen måste ändra vår konsumtionsinriktade livsstil i flera avseenden för att vi ska klara den kris som den faktiskt innebär. Detta gäller inte minst energianvändningen.

Som ett direkt led i EU:s krispaket har Energimyndigheten sjösatt en informationskampanj, som syftar till att minska elanvändningen i allmänhet och under höglasttid i synnerhet. Även Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen har på senare tid ökat sina informationsinsatser. Sammantaget bådar det gott för en ökad medvetenhet i användarledet och därmed en positiv utveckling mot ett mer hållbart energisystem, inte minst ur klimathänseende.

Cajsa Bartusch Kätting, docent vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik och ledare för forskargruppen USER - Uppsala Smart Energy Research Group