Hon vet hur man kraftsamlar kring energilösningar

Cecilia Boström fastnade för elektricitetslära under sitt exjobb om vågkraft: ”Idag drivs jag starkt av att ingenjörsutbildningar och elfrågor ska kännas attraktiva och viktiga”.

Ingenjör stod dock inte högst på listan över drömyrken under Cecilia Boströms uppväxt. Veterinär och arkeolog smällde högre. Men där fanns ändå ett intresse för strukturer och mönster i tillvaron och hon hade lätt för matematik och fysik. Så hon valde naturvetenskaplig linje på närliggande Sigtuna Humanistiska Läroverk.

– Jag ville bara förstå hur man kunde beskriva och förklara det man har runt omkring sig på ett förståndigt sätt och kunna få verktyg för det, säger Cecilia Boström.

Vågkraftprojekt gav mersmak  

Idag är hennes stora drivkraft istället att öppna andras ögon för teknik, särskilt ellära. För hennes egen del skedde det som civilingenjörsstudent i teknisk fysik på Uppsala universitet. Examensarbetet om det nystartade vågkraftprojektet i Lysekil 2004 gav sådan mersmak att hon fortsatte som doktorand på avdelningen för elektricitetslära.

– Jag kände mig inte färdig med mitt exjobb. Jag kom in i ett skede där vågkraften var ganska ny på universitetet och forskargruppen precis skulle sjösätta en första prototyp av vågkraftsaggregat i Lysekil. Det var så spännande att kunna få vara med, och ett så stort ögonblick när generatorerna faktiskt funkade och kunde producera el in till land.

Fokus på förnybar energi

I samband med sjösättningen startades företaget Seabased där Cecilia Boström började arbeta deltid. Företaget är fortfarande verksamt i bland annat Norge. Den egna forskningen har däremot övergått i mer generella elnätsstudier med fokus på anslutning av förnybara energikällor, energilager och användning av kraftelektronik.

– Idag domineras forskningen av hur vi kan få ett stabilt och fungerande elnät. Där finns framförallt många säkerhetsaspekter vi måste undersöka både vad gäller elgenerering och överföring.

Något hon också betonar är att få ett helhetsperspektiv av ett system, vilket ofta kräver tvärvetenskaplig forskning. Som tur är finns sådan kompetens nära till hands. Inom universitetet samarbetar Cecilia Boström och hennes kollegor med forskare inom bland annat informationsteknologi, ekonomi och medicin.

Projekt om elektrifiering av transportsektorn

Ett annat område som Cecilia Boström och hennes kollegor är aktiva inom är elektrifieringen av fordon och framtidens laddningsinfrastruktur. Flera projekt bedrivs sedan länge inom elektriska framdrivningssystem vid avdelningen för elektricitetslära vilket också är en del av det nationella kompetenscentrumet Swedish Electromobility Centre, SEC.

– Det är en enorm känsla av nätverksbildande inom och mellan lärosäten, industri, myndigheter och andra partners när det kommer till elektromobiliteten. Där kan Uppsala universitet bidra väldigt mycket med både forskning och kompetens. Men också undervisningsmässigt då vi erbjuder kurser och gör studenterna mer attraktiva för den typen av arbetsmarknad och för elkraftsområdet i stort, säger Cecilia Boström.

Tid till dialog och överblick

Som prefekt över en institution med nära 30 nationaliteter skulle hon gärna vilja ha mer tid för strategisk planering. Tid att planera fler forskningsprojekt, ha kontakt med industri, se över utbildningen, förbättra.

– Jag skulle gärna få igång mer dialog med studenter, ha tid att möta alla kollegor och kunna stämma av på ett bra sätt.

Fast Cecilia Boström verkar ändå ha bra koll på det mesta. Ett unikt högspänningslabb ska uppgraderas med ett säkerhetsanpassat system. Mer avancerad utrustning har köpts in, däribland en realtidssimulator.

– Simulatorn gör det möjligt att göra olika simuleringar av elnätet, som när något går fel och identifiera hur systemet reagerar på det. Sedan handlar mycket om att se över vår verksamhet så att det går att bedriva forskning med vissa säkerhetskrav för att möta kommande behov inom forskning och utbildning.

Ökat intresse för elfrågor

Engagemanget kring energi- och elektricitetsfrågor har ökat i samhället vilket också märks i mängden frågor som kommer in till institutionen.

– Många undrar om vi klarar av att ha ett elsystem utan kärnkraft eller om vi behöver kärnkraft. Svaret är oftast att det beror på, både hur det ser ut idag och förväntas se ut framöver. Allt har konsekvenser och det krävs fler studier, säger Cecilia Boström.

– En annan fråga kan vara hur den perfekta generatorn ser ut. Även där beror det på. Vid exempelvis vågkraft har vi använt stora linjära generatorer. I andra fall kan det vara mest effektivt med en mindre och snabbt roterande generator.

Cecilia Boströms hoppas att fler vill utbilda sig inom ett område som elektroteknik som fyller en avgörande samhällsfunktion.

– Jag vill att andra ska få upp ögonen för det här ämnet och se hur viktigt det är att den här kompetensen finns ute i samhället, både brett och där beslut fattas.