AI kan ersätta även kvalificerade yrken
%20kopiera.jpg)
Enkla monotona arbeten inom industrin har ersatts av robotar, men med AI kan även kvalificerade yrken automatiseras. Foto: Getty Images
När arbetsuppgifter ersätts med ny teknik innebär det förändringar på arbetsmarknaden. Forskningen visar att det historiskt sett lett till totalt fler, inte färre, jobb. Främst har det varit enkla och monotona arbetsuppgifter som automatiserats. Men med AI:s inträde på arbetsplatserna kan situationen bli en annan.
– I framtiden kan man ju verkligen se att det kommer att påverka flera yrkeskategorier som kräver lång utbildning som programmering och vissa typer av läkare. Det finns ju AI som kan analysera röntgenbilder och göra röntgenläkare mindre efterfrågade. AI är också väldigt duktig på att läsa och analysera jättestora mängder text och skulle kunna ersätta vissa jurister. ChatGPT kan göra enklare reportage vilket påverkar journalister, säger Sofia Hernnäs, forskare i nationalekonomi vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
Robotar har tagit över
Hennes forskning är inriktad just på hur automatisering påverkat arbetsmarknaden. Framför allt har hon studerat perioden 1985–2016. Bland annat har hon tittat på hur det gick för personerna som jobbade i yrken där tekniska lösningar helt eller delvis ersatte människorna, till exempel inom industrin där robotar tagit över allt fler av de tunga, monotona jobben eller på kontoren där maskinskrivare blev överflödiga på grund av datoriseringen. Deras löneutveckling påverkades.
– Bland dem vars yrke minskade hittar vi att medelarbetstagaren förlorade ungefär två till fem procent, av inkomsterna under de följande 30 åren. Vår tolkning är att medelinkomsttagaren är rätt så duktig på att anpassa sig. De byter jobb lite oftare och får något lägre totala livsinkomster, men inte jättemycket, säger Sofia Hernnäs.
Däremot såg hon att det gick sämre för dem som hade de lägsta lönerna inom de minskande yrkena. De förlorade i snitt runt en tiondel av sin förväntade livsinkomst. Och effekterna av att vara i ett yrke på tillbakagång kan få långt allvarligare konsekvenser än så. Enligt en ny studie som Sofia Hernnäs arbetar med, kan det till och med förkorta livet.
Sofia Hernnäs, forskare i nationalekonomi vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).Foto: Mikael Wallerstedt
– De som jobbade i minskade yrken hade i medeltal fem till elva procent högre risk att dö under de kommande 30 åren och även här ser jag den här skillnaden hos de som är lägst betalda inom varje yrke. De löper ännu högre risk att dö. Då är det ju för tidig död det handlar om eftersom de här personerna är som äldst 64 när vi tittar på dem, säger Sofia Hernnäs.
Yrken med hög status kan ersättas
I framtiden kan alltså tekniska lösningar mycket väl ersätta även personer med kvalificerade, välavlönade yrken med hög status. De är ofta mycket specialiserade inom sina områden och har renodlat vissa färdigheter.
– Det kan bli så att de har svårare att byta yrke. De kanske skulle förlora mer relativt sin grundposition. Säg att du är röntgenläkare och tjänar 75 000 i månaden och du har investerat tio år av ditt liv för att bli röntgenläkare, så du förlorar ju väldigt mycket. Sedan är det inte säkert att de här personerna blir fattiga jämfört med någon som har ett lägre betalt yrke. Men de här personerna som har investerat mycket förlorar ju status, menar Sofia Hernnäs.
Hittills inte färre jobb
Å andra sidan, menar hon, har automatisering på arbetsmarknaden historiskt sett inte resulterat i färre jobb totalt. Så kan det mycket väl bli även nu när AI tar över allt fler arbetsuppgifter.
– Viss teknologisk utveckling tar bort arbetsuppgifter, men annan teknologisk utveckling lägger också till arbetsuppgifter där människan kanske har komparativa fördelar jämfört med maskiner, alltså sådant som är svårare att automatisera. Det kan till exempel handla om att sköta de här maskinerna eller AI:n. Jag tänker mig också att omsorgsyrken och den typen av jobb som inte går att automatisera ökar i omfattning när vi som ekonomi blir rikare och får större efterfrågan på den typen av jobb, säger Sofia Hernnäs.
Åsa Malmberg