Vart är den muslimska världen på väg?
I den muslimska världen kämpar allt fler för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Även intresset för miljö- och klimatfrågor växer.
Ser vi början på något nytt i den muslimska världen just nu? Under senare år har det rapporterats om ett antal folkliga protester mot olika regimer i regionen. Samtidigt har forskaren Mohammad Fazlhashemi sett ett spirande intresse för klimat- och miljöfrågor där muslimska tänkare hämtar stöd för naturvårdsarbetet i islams skapelseberättelse.
– Både den arabiska våren med start i december 2010, men också de folkliga protesterna i Iran som började i september 2022 visar att det finns ett mycket uppdämt missnöje med de förhållanden som finns i de allra flesta muslimska länder. Man vill ha större frihet, att den ekonomiska politiken ska vara mera jämlik, välfärd i samhället, rättssäkerhet. Och det är det vi ser, säger Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen.
Om folks missnöje kan resultera i några varaktiga förändringar återstår att se, men hittills har det inte gjort det.
– Om man tittar tillbaka på vad som var kännetecknande för de här proteströrelserna var ju att de var spontana, ledarlösa protester. Och alla som medverkade i de här protesterna ville en sak: de ville bli av med de här enväldiga härskarna i respektive land. I de fall det här ledde till att man störtade makthavarna började man istället, dagen efter att diktatorn var borta, bråka sinsemellan och det ledde så småningom till bakslag, förklarar Mohammad Fazlhashemi.
Demokrati en tidsfråga
Men han tror att utvecklingen är svår att stoppa. Folk vill ha jämlikhet och mänskliga fri- och rättigheter.
– Jag tror att det är en tidsfråga innan vi i ett kanske lite längre tidsperspektiv i kommer att ha ett antal demokratier i muslimska länder, säger Mohammad Fazlhashemi.
Men det är inte bara demokratifrågan som är het i den här delen av världen. Även intresset för miljö- och klimatfrågor tar allt större plats. Dålig luft i storstäder som Kairo och Teheran, torka och brist på vatten är problem redan idag.
Människans ansvar att förvalta
Mohammad Fazlhashemi har i sina forskning sett hur religionen kan motivera muslimer att engagera sig i kampen för en bättre miljö och bromsad global uppvärmning.
– Muslimska tänkare tar hjälp utav islamisk teologi för att med hjälp utav det motverka klimatförändringar och mycket annat. En central tanke är att man går tillbaka till islams skapelseberättelse där man hittat idén om att Gud har skapat människan men också allt annat i världen. Man talar om islams förvaltarskapstanke. Den går ut på att människan har till ansvar att bevara och förvalta och inte se på naturen som en form av skafferi som man kan ösa ur för att skaffa sig vinster, utan man ska bevara den för andra generationer, säger Mohammad Fazlhashemi.
Åsa Malmberg