Professor Ashok Swain har 500 000 följare på twitter

Vi träffas på hans arbetsrum vid institutionen för freds- och konfliktforskning på Gamla torget i Uppsala. På den här institutionen har han jobbat i över trettio år, de senaste 18 åren som professor.

Samtidigt är hela världen hans arbetsplats. Redan från starten har han forskat om miljöfrågor, migration och konflikter i länder utanför Europa, till exempel Indien, Bangladesh och Etiopien. Han anlitas ofta av FN och internationella biståndsorganisationer som Oxfam.

Dagligen blir han kontaktad av medier från olika länder. Kvällen innan blev han till exempel uppringd av en journalist som ville intervjua honom angående den internationella vattendagen.

– I morse pratade jag med en brittisk journalist om Putin och relationen mellan Kina och Ryssland. Sedan ringde en annan reporter från Indien för att göra en intervju som ska sändas i Indien.

Kommenterar också politik

De senaste sex, sju åren han nått ut till många fler, tack vare sitt twittrande. Det började år 2009 när en doktorand visade honom twitter och hjälpte honom att öppna ett konto. Till en början ville han sprida sina publikationer till en bredare publik, men numera kommenterar han också politiska händelser.

– Mycket har förändrats i världen och på många ställen ändrades politiken. Ökningen av populism hotade den demokratiska, liberala ordningen. Så jag tänkte att det var dags att jag bidrar och säger något. Jag började också skriva i media, speciellt om den ökade populismen i Indien och Sydasien.

Varför valde du just twitter?
– Jag insåg att twitter hade en publik som jag verkligen behövde jobba med. Där fanns journalister, beslutsfattare och naturligtvis akademiker, förutom alla andra. Jag kan direkt påverka och sprida mitt budskap.

Hade inte tänkt bli forskare

Ashok Swain kom till Uppsala universitet på 90-talet som postdoktor inom miljöfrågor och migration. Det var meningen att han skulle stanna i tre och en halv månad men 33 år senare är han fortfarande kvar. Egentligen hade han inte tänkt sig en forskarkarriär, utan ville jobba inom den offentliga sektorn.

– Sedan kom jag till Uppsala och jobbade med professor Peter Wallensten. Jag upptäckte hur kul det var med forskning.

Så forskare blev han, men fortfarande med en stark vilja att bidra till samhällsutvecklingen.

– Jag har full respekt för dem som forskar för forskningens skull, men för mig är det viktigt att ägna mig åt forskning som kan påverka politiken.

Antalet migranter kan fördubblas

Under hans tid som forskare har konflikter som orsakats av vattenbrist och miljöproblem blivit allt vanligare. Vi står inför en kraftigt ökad migration på grund av klimatförändringarna.

– Tidigare kallade vi dem miljömigranter och nu säger vi klimatmigranter. Det är samma fenomen, men i större skala. Tidigare var det lokalt men nu har det blivit mer globalt. Stora förändringar har också skett inom politiken.

I en rapport han presenterade för FN år 2019, beräknade han att världens 250–260 000 internationella flyktingar kommer att fördubblas på grund av klimatet. Samtidigt har frågan om flyktingar har blivit alltmer politiserad och migranterna stängs ute från länder i Europa.

– Här har vi ett rättssystem som skyddar migranter, de blir inte hotade eller dödade. Det finns lag och ordning. Migranter och minoriteter som lever i Etiopien, Indien eller Sri Lanka är mycket mer sårbara, säger Ashok Swain.

Länder måste gå samman

Just nu skriver han på en bok kring klimatsäkerhet, som handlar bland annat om detta.

Vad krävs för att lösa problemen?

– Klimatet kommer att tvinga människor på flykt och det är väldigt svårt att stoppa. Jag tror att det viktiga är hur vi anpassar våra länder och politiken måste förändras. Det måste vara ett gemensamt ansvar, en global påverkan av länder som går samman och arbetar tillsammans. Det är mycket mer komplicerat men jag tror att man inte kan ta itu med detta som ett enda land.

Vill bidra till världen

Twittrandet har också en baksida. Ashok Swain har drabbats av hat, hot och personangrepp och under åren har han blockat 48 000 följare på twitter. Men han tycker ändå att det har varit värt det. Under 30 år har han gett ut flera böcker och publicerat 150–200 forskningsartiklar, kunskap som nu når ut till fler.

– På Researchgate är det totala antalet läsningar 120 000, men vad jag än säger på twitter ses det varje månad av 60–70 miljoner människor. Så trots att jag är i Uppsala, på mitt lilla kontor, kan jag verkligen föra ut budskapet till olika delar av världen, utan något filter.

Han rekommenderar andra forskare att göra detsamma, om de tycker att det är roligt och vill få större genomslag för sina forskningsresultat eller delta i debatten.

– Du kanske ställs inför olika hot och utmaningar. Men om vi alltid väljer att göra det som är säkert, kommer vi inte att kunna bidra till världen.