Betablockerare kan vara ineffektiva efter hjärtinfarkt

Gorav Batra i läkarkläder står i ett labb.

Innan det kan bli aktuellt att ändra rekommendationerna för behandlingen efter hjärtinfarkt krävs fler studier som bekräftar resultaten, förklarar Gorav Batra. Foto: Jesper Zerman

Läkemedel med betablockerare är sedan över 30 år tillbaka en del av standardbehandlingen vid hjärtinfarkt för att minska risken för nya infarkter. Men nu pekar en ny studie, där drygt 43 000 svenska hjärtinfarktpatienter ingått, på att dessa läkemedel hos de allra flesta inte har någon effekt efter ett år.

– De här preparaten med betablockerare studerades under 60-, 70, och 80-talen. Då visade de sig vara effektiva hos patienter med hjärtinfarkt, men sedan dess har det ju hänt väldigt mycket med hjärtinfarktvården. Vi gör bland annat fler ballongsprängningar och stentningar och ger annan behandling, till exempel blodfettssänkande och mer potenta blodförtunnande läkemedel som gör att betablockerarna kanske inte längre behövs, berättar Gorav Batra forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).

Färre får hjärtsvikt

Chanserna att överleva en hjärtinfarkt är betydligt bättre idag än de var förr. Tidigare var även hjärtsvikt en mycket vanlig komplikation vid hjärtinfarkt och betablockerare är dokumenterat effektiva vid hjärtsvikt. Men avsevärt färre patienter med hjärtinfarkt drabbas idag av hjärtsvikt tack vare snabbare vårdinsatser och behandling.

Gorav står bakom en dator i ett labb.

Gorav Batra är forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Foto: Jesper Zerman

– Det kanske är så att betablockerare är till nytta under den korta första tiden, men inte under ett längre tidsspann. Det var därför vi började titta på hjärtinfarktpatienter ett år efter infarkten. Vi tittade på dem som stod på betablockerare jämfört med dem som inte hade en sådan behandling. Sedan studerade vi det kombinerade utfallet som inkluderade död, ny hjärtinfarkt, ny revaskulering, det vill säga en ny ballongsprängning eller om man lades in på grund av hjärtsvikt, för det är allvarliga sjukdomar som vi vill undvika. Vi såg att betablockerare inte hade någon effekt när det kom till det här sammanslagna utfallet, förklarar Gorav Batra.

Registerstudie

I studien följdes drygt 43 000 hjärtinfarktpatienter ur det nationella svenska kvalitetsregistret för kranskärlssjukdom SWEDEHEART. De hade insjuknat i hjärtinfarkt 2005–2016 och ingen hade när studien inleddes utvecklad hjärtsvikt. Forskarna hämtade också in information från Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret för att se vilken behandling patienterna fick och om de, under de 4,5 år de följdes, hamnade på sjukhuset eller avled.

I och med att det var en registerstudie kunde forskarna inte undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan patienternas som tog betablockerare och de som inte gjorde det. Preparaten har precis som andra läkemedel kända biverkningar.

–Det är ju framför allt trötthet. Det upplever några av mina patienter. Vissa kan känna nedstämdhet och vissa patienter kan få mardrömmar. De är inte jättemånga, men ibland kan man se det, säger Gorav Batra.

En del patienter upplever också en försämrad kondition vilket kan leda till att de inte orkar vara lika fysiskt aktiva som de borde.

Tablettask, karta och pillerburk på ett bord.

Betablockerare är idag standardbehandling efterhjärtinfarkt. Foto: Jesper Zerman

Fler studier på gång

Trots att resultaten i studien entydigt pekar mot att betablockerare inte har någon långvarig effekt på patienter som haft hjärtinfarkt men inte utvecklat hjärtsvikt, går det inte att dra några långtgående slutsatser av en enskild studie. Innan det skulle kunna bli aktuellt att ändra rekommendationerna behövs randomiserade kliniska prövningar som visar på samma resultat.

– Som tur är så pågår det stora randomiserade studier inom det här området, bland annat en i Sverige där man slumpmässigt fördelar patienter till att antingen få betablockerare eller ingen sådan behandling. Vi i Uppsala är också med och inkluderar patienter i den här studien. Förmodligen har vi resultat från den här studien ganska snart, säger Gorav Batra.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin