Nyfikenheten är Inger Österdahls främsta drivkraft

Vad är folkrätt? Begreppet dyker ofta upp i olika sammanhang, inte minst när man pratar om krig och konflikt. Folkrätten är den juridik som reglerar staters och andra aktörers rättigheter och förpliktelser. Inom folkrätten ryms FN-stadgans rätt, krigets lagar och mänskliga rättigheter. Folkrätt är också det ämne som Inger Österdahl är professor i vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet.

– Jag är intresserad av internationell politik, internationell rätt, allt som är internationellt helt enkelt. Jag vet egentligen inte hur det kommer sig, säger Inger Österdahl som svar på frågan varför det blev just det här ämnet.

Redan under juridikstudierna var det folkrätten som var det mesta intressanta och det har hållit i sig och ämnet har bara fortsatt att väcka fascination hos Inger Österdahl.

– Folkrätten är ett viktigt instrument för en något sånär fungerande värld, säger hon.

Tackade nej till intervju på UD

Att juridikstudierna skulle leda vidare till en karriär inom forskning var inte planen.

– När jag började studera visste jag knappt att man kunde forska, men under min studietid fick jag vänner som doktorerade och då tyckte jag det verkade kul att göra det inom folkrätten, säger Inger Österdahl.

Det fanns också en tanke om att gå vidare och jobba som diplomat och hon sökte utbildningen vid Utrikesdepartementet men kom inte in och i samma veva antogs Inger Österdahl till forskarutbildning vid Juridiska institutionen.

– Jag sökte ytterligare en gång och blev kallad till intervju, men då tackade jag nej, jag ville forska istället. Efteråt har jag tänkt att jag kunde gjort båda två, men då var det mer svart och vitt.

Drivkraften för Inger Österdahls forskning är enkel: nyfikenhet. En vilja att veta mer, att förstå och att ställa frågan varför.

– Jag tycker också väldigt mycket om att skriva och det är också så vi forskar inom juridiken. Vi gör inga experiment, vi har ingen utrustning förutom vår dator och våra bibliotek. Det har nog bidragit mycket och är nog också en nödvändig drivkraft, berättar hon.

”Det begås uppenbara brott i Ukraina”

Nästan en hel generation, så länge var det fred i Europa innan Ryssland invaderade Ukraina. Genom att starta krig så har Ryssland brutit mot folkrätten, enligt FN-stadgan från 1945 är det olagligt att starta krig.

– Sedan har de brutit mot andra delar av folkrätten under den här väpnande konflikten efter invaderingen av Ukraina, säger Inger Österdahl.

Det finns många regler som även rör själva krigföringen där man brukar prata om Genevekonventionerna som bland annat syftar till att skydda civila och krigsfångar.

– Det begås uppenbara brott mot den konventionen som finns för att skydda civila eftersom Ryssland angriper civila anläggningar. Jag skulle även tro, fast jag vet inga detaljer, att man även bryter mot den konvention som handlar om hur man ska behandla krigsfångar, säger Inger Österdahl.

Sannolikt har Ryssland också gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten, tror Inger Österdahl.

– Det pågår jättemånga utredningar i Ukraina och det finns jättemånga misstänkta soldater. Man har hållit rättegångar både med gärningsmannen närvarande men också rättegångar där gärningsmannen inte finns på plats, säger hon.

Svårt att straffa de ytterst ansvariga

Folkrätt handlar delvis om att ställa enskilda individer inför rätta, en nation kan inte hållas straffrättsligt ansvarig men kan krävas på skadestånd.

– Man har frusit tillgångar för företag och vissa personer i Ryssland och pratar om ifall de kan användas för att bygga upp Ukraina. Men det går inte att ställa själva staten inför rätta för brott på samma sätt som individer, säger Inger Österdahl.

Även om utredningarna är många och ambitiösa är det svårt att säga hur långt de kommer lyckas och hur många som kommer ställas inför rätta.

– Det pågår många internationella diskussioner om att upprätta en internationell tribunal där man skulle kunna lagföra det allra översta ledarskiktet: presidenten och utrikesministern. Det är viktigt att straffa alla som begår krigsförbrytelser men det är kanske till och med viktigare att slutligen bestraffa de som orsakade kriget, berättar Inger Österdahl.

Hon tror absolut inte att det är omöjligt att straffa de ytterst ansvariga, men det kommer inte vara lätt och finns många andra aspekter som spelar in: utfallet i kriget, politik och hur omvärlden ställer sig.

Forskar just nu om cyberkrigföring

Överhuvudtaget är det svårt att få någon dömd för folkrättsbrott, framför allt för att det är så mycket politik inblandat.

– När det gäller vanliga brott så är det mer självklart att brottslingar ska dömas, men efter ett krig så vill man kanske inte gräva ner sig utan mer se framåt, säger Inger Österdahl.

Vad som finns i hennes egen framtid är även det lite oklart. Just nu har hon inga stora forskningsanslag men skriver om folkrätten på internet.

– Cyberkrigföring är en ganska stor fråga och det pågår just nu diskussioner om hur man ska förhålla sig till det och jag försöker förstå vad de säger och hur det går i de här förhandlingarna, berättar hon.

Nyfikenheten och svaret på frågan varför är alltså vad som fortsätter att vara Inger Österdahls största drivkraft.

– Kanske kan jag bidra med någonting till en diskussion eller debatt, säger hon.

Agnes Loman