12 innovationer från Uppsala universitet
Hållbara batterier, bencement för aktivt åldrande, verktyg för digital källkritik. Det är några av alla innovationer som kommit fram ur forskning vid Uppsala universitet under de senaste decennierna. Här nedan har vi listat 12 innovationer från forskningen som kommit samhället till nytta från 1960-talet och framåt.
Hållbara batterimaterial
Innovationen handlar om framgångsrik kommersialisering av natriumjonbatterier och har sina rötter i forskningen vid Ångström Advanced Battery Center (ÅABC). Tre forskare, Reza Younesi, William Brant och Ronnie Mogensen, har spelat avgörande roll i denna framgång. Deras insatser innefattar bland annat utvecklingen och patentet för en innovativ syntesmetod för Prussian White-katodmaterial. År 2016 grundade de Altris AB.
Läs mer: Stora framgångar för Uppsalaforskares hållbara batterimaterial
Tema: Innovation
Celsiustermometern, graviditetstestet och läkemedel mot Alzheimers sjukdom är alla sprungna ur forskning vid Uppsala universitet – uppfinningsrikt och innovativt sedan 1477!
Läs vårt tema om hur innovationer från forskningen kommer till nytta i samhället.
Ny generation grafen
En grafenteknologi som kan lösa industriella problem på ett kostnadseffektivt sätt. Det är Mamoun Tahers främsta drivkraft och motivation. Som forskare i oorganisk kemi patenterade han Aros Graphene som möjliggör stabilisering av grafen och därmed praktisk implementering i industriell skala. Han grundade bolaget Graphmatech med visionen att bli världsledande inom grafenteknik och att ge industrin möjlighet att dra nytta av supermaterialet grafen, inte minst som ett led i den gröna omställningen.
Upsalite – material med potential
Det var 2011 som Maria Strømme, professor i nanoteknologi, och hennes forskargrupp lyckades med något andra gått bet på i över 100 år – att ta fram magnesiumkarbonat i porös form. Det nya materialet fick namnet Upsalite och blev en världssensation. Upsalite har hittat vägen till både sport- och skönhetsprodukter genom bolaget Disruptive Materials. Det ligger också till grund för en innovativ läkemedelsbärare som kan ge förbättrade och säkra läkemedelsformuleringar genom företaget Disruptive Pharma.
Antikroppen som kan bromsa Alzheimers sjukdom
En ny behandling som visat sig bromsa Alzheimers sjukdom kom ut på den amerikanska marknaden sommaren 2023 och i Japan i slutet av samma år. Bakom den ligger över 20 års metodiskt arbete i samarbete mellan forskare och läkemedelsföretag. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s godkännande av läkemedlet lecanemab har av många beskrivits som ett paradigmskifte för behandlingen av Alzheimers sjukdom.
Genombrottsmetoder för att identifiera och mäta biomolekyler
Ulf Landegren och hans forskargrupp vid ”Molecular Tools” utvecklar metoder för att utnyttja nyvunnen kunskap om alla mänskliga gener och proteiner. Syftet är att effektivare undersöka enskilda individer och bättre förstå sjukdom. Forskargruppen har byggt en omfattande patentportfölj och drivit fram en rad framgångsrika företag och global kommersialisering av uppfinningarna till produkter som skapar nytta inom allt från cancerforskning, genetiska sjukdomar, diagnostik och läkemedelsutveckling.
Diagnostiskt snabbtest för antibiotikaresistens
En innovation av stor betydelse för människors liv och hälsa. Så kan man beteckna testet som på 30 minuter kan avgöra om en urinvägsinfektion är bakteriell, och i så fall vilka antibiotika som fungerar bäst. Testet är utvecklat av professor Johan Elf och forskarstuderande Özden Baltekin och 2017 startade de ett företag för att kunna göra sitt test tillgängligt inom vården. I maj köptes företaget av japanska Sysmex Corporation, och dotterbolaget Sysmex Astrego bildades med fortsatt bas i Uppsala där all produktion sker.
Algoritmen som kan rädda liv
Sepsis, eller blodförgiftning som det kallas i dagligt tal, är ett livshotande tillstånd som leder till att omkring 8 000 svenskar årligen avlider. Man räknar med att runt en tredjedel av alla patienter inom intensivvården utvecklar sepsis. Med hjälp av Inger Perssons innovation, AI-algoritmen ”NAVOY Sepsis”, finns möjlighet att hitta dessa patienter i tid.
Innovation för aktivt åldrande
Forskning har banat väg för nya material för biomedicinska tillämpningar. En viktig upptäckt av professor Cecilia Persson, professor i materialvetenskap, är möjligheten att skapa ett mjukt bencement som kan användas för att reparera kotfrakturer i ryggraden, som är en av de vanligaste frakturerna hos patienter med osteoporos. Över 40 miljoner människor bara i Europa och USA drabbas av osteoporos, så potentialen för materialet är enorm. Kommersialiseringen sker genom det avknoppade företaget Inossia.
AI-verktyget som förutspår våldsdåd
Nazar Akrami, professor i psykologi, är en av upphovspersonerna bakom nya AI-drivna tekniker som automatiskt kan upptäcka och bedöma trovärdigheten och allvaret hos potentiella hot som förekommer i skriftlig kommunikation. Det är viktig pusselbit för att förhindra framtida våldsbrott där hoten i allt högre utsträckning formuleras online.
Läs mer: AI-verktyget som förutspår våldsdåd
Stärker motståndskraft mot digital desinformation
Nyhetsvärderaren är en innovation för att stärka motståndskraften mot digital desinformation genom att träna individer i digital källkritik utifrån den senaste forskningen. Verktyget består av ett digitalt självtest samt en fördjupningsdel som är särskilt utformad för skolor och kursverksamheter. Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap är forskningsledare för det samarbete med Vetenskap & Allmänhet och RISE Research Institutes of Sweden som lett fram till lanseringen av Nyhetvärderaren.
Individanpassad Parkinsonsbehandling
Sensidose grundades i slutet av 1990-talet för att bidra till att förbättra behandlingen för personer med Parkinsons sjukdom. Genom att ta fram ett nytt sätt att dosera det vanligaste läkemedlet, L-dopa blev det möjligt att individanpassa och finjustera såväl doser som dosintervall för att undvika variationer i medicineffekt, samt biverkningar. Läkemedlet består av mikrotabletter som doseras via en dosautomat. Grundare är professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström, som tidigare också grundat företaget NeoPharma.
Revolutionerande enkelt graviditetstest
Leif Wide är känd för att ha utvecklat det första icke-biologiska graviditetstestet på 1960-talet, där hormonet mäts direkt i urinen med hjälp av hCG-antikroppar. Testet utvecklade han redan under tiden som läkarstuderande och det innebar ett paradigmskifte inom gynekologin. Det immunologiska graviditetstestet kunde påvisa graviditet efter 60–90 minuter med 99,8 procents säkerhet från en vecka efter utebliven mens. Redan 1961 infördes metoden i rutinvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Läs mer: Graviditetstestet som förändrade allt
Annica Hulth