Anna Odell utforskar de etiska gränserna

Utställningen har Anna Odell arbetat med under hösten, då hon var anställd som ”Artist in Residence” vid Centrum för medicinsk humaniora på Uppsala universitet. Hon kom till universitetet med en projektidé och resultatet, en drygt en timme lång videoinstallation och några fotokonstverk, visas nu på Uppsala konstmuseum.

Var det annorlunda att skapa konst vid Uppsala universitet?

– Inte så annorlunda, men det har varit bra att få ett sammanhang. Det gjorde att jag lättare fick tillgång till människor som jobbade vid universitetet och allting serverades på ett silverfat, säger Anna Odell.

Inledde ett förhållande

Videokonstverket handlar om Anna Odells egen tid på mentalsjukhus, då hon inledde ett förhållande med en manlig vårdare och blev gravid. Ett tydligt regelbrott, men samtidigt ledde graviditeten till att Anna fick hjälp att lämna den slutna vården.

En viktig del av konstverket är ett filmat samtal mellan olika personer som jobbar inom psykiatrin. De formar en fiktiv arbetsgrupp och diskuterar hur den situationen borde hanteras.

– De visste att det var ett verkligt fall och fick agera utifrån den roll de hade i gruppen. Innan hade de fått ta del av ganska många journalanteckningar, men de kände inte till relationen mellan patient och vårdare. Stegvis fick de mer och mer information att förhålla sig till, berättar Anna Odell.

Filminspelning i tre timmar

Filminspelningen skedde under tre timmar, i gamla fina lokaler på det tidigare mentalsjukhuset Ulleråker i Uppsala. Erika Sigvardsdotter, koordinator för Centrum för medicinsk humaniora, deltog i arbetet med intresse. Inom vetenskapen är ramarna för samtal betydligt snävare, konstaterar hon.

– Vi pratade mycket om det. Det här liknar ju på många sätt en fokusgrupp eller intervjuer fast i forskning har man ofta ett specifikt mål. Det här var mycket öppnare och det var otroligt spännande att följa.

Filmen fortsätter sedan med att Anna Odell ringer upp sina gamla vårdare, läkare och även sin tidigare partner. Hon frågar dem vad som hände egentligen för 27 år sedan.

Vad har varit svårast?

– Jag hade väldigt lite tid för ett så stort material. Det har tagit många, många timmar att klippa ned det. Men det svåraste var att börja läsa journalerna, det var verkligen jobbigt.

Nöjd med rekryteringen

Erika Sigvardsdotter är nöjd med rekryteringen av Anna Odell som Artist in Residence.

– Det hon beskrev i sin ansökan är viktiga frågor som vi vill lyfta. Psykiatrin är ett väldigt intressant område för oss och rent tematiskt har vi en tyngdpunkt där, säger hon.

Även om Anna Odell inte längre är anställd vid Uppsala universitet kommer samarbetet att fortsätta. Och kanske kommer fler konstnärer att anställas vid Centrum för medicinsk humaniora framöver.

– Ambitionen är att fortsätta med det, säger Erika Sigvardsdotter.

Annica Hulth