Banbrytande studie om psykedelisk behandling
Psilocybin, den aktiva substansen i så kallade psykedeliska svampar, har i tidigare studier visat sig ha en betydande positiv inverkan för patienter med obotlig cancer. Foto: Pixabay
Patienter med allvarliga och långt framskridna sjukdomar lider ofta av depression, ångest, oro och psykologisk stress under livets slutskede. Nu har ett europeiskt konsortium tilldelats 6,5 miljoner euro för att se om det psykedeliska läkemedlet psilocybin kan leda till en bättre palliativ vård.
Inna Feldman, docent i hälsoekonomi.
PsyPal, som studien kallas, koordineras av University Medical Centre Groningen, Nederländerna, och är den första i sitt slag som tilldelas EU-anslag. Uppsala universitet är ett av lärosätena som deltar i studien.
Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, kommer att bidra med sin expertis i projektet.
– Det är den första studien i Europa som kommer att pröva den här typen av behandling för patienter i livets slutskede. Syftet är att se om patienter med långt framskriden MS, Parkinson, ALS eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan få en bättre livskvalitet vid behandling med psilocybin. Det handlar om att patienterna ska leva så bra som möjligt, så länge som möjligt, säger Inna Feldman.
Livskvaliteten sjunker
Bland patienter som befinner sig i livets slutskede är det inte alls ovanligt att livskvaliteten sjunker på grund av oro, ångest och depression. Psilocybin, den aktiva substansen i så kallade psykedeliska svampar, har i tidigare studier visat sig ha en betydande positiv inverkan för patienter med obotlig cancer.
– Ansökningar till liknande studier har varit på gång tidigare, men har då inte fått anslag på grund av att den hälsoekonomiska aspekten inte legat med som en del av studien, vilket nu är min och Uppsala universitets roll är i det här.
Kan du beskriva din roll i projektet?
– Tanken är att fyra deltagande länder ska samla in totalt 100 patienter med någon av dessa sjukdomar. En grupp kommer att få behandling med psilocybin och en grupp får placebo. Vi kommer att titta på patienternas, och även anhörigas, upplevda livskvalitet i början av studien och sedan vid giva tillfällen medan den pågår, för att se om hälsovinsterna blir så pass stora att de väger upp för kostnaden av behandlingen. Om man vill gå vidare med den här typen av behandling är kostnadseffektivitet ett måste, säger Inna Feldman.
Hälsoekonomiska effekter
Hypotesen är att patienterna kommer att få minskad depression, oro och ångest i sådan utsträckning att det väger upp för kostnaden. En annan hypotes att anhöriga kommer att må bättre, samt att patienternas vårdbehov kommer att minska, vilket är en annan hälsoekonomisk effekt.
– Kortfattat kan man beskriva det som att patienter som mår bättre, kommer att kräva mindre sjukhusvård. Mot bakgrund av tidigare studier tror vi att pantienterna kommer att behöva mindre vård och därmed minskad konsumtion av samhällsresurser. Vår hälsoekonomiska analys går helt enkelt ut på att väga in tre parametrar: hälsovinster, kostnad för behandling och vinster av minskat vårdbehov. Står vinsterna i rimlig proportion till kostnaderna så vore en sådan här behandling ett bra alternativ rent hälsoekonomiskt.
Studien kommer att pågå under tre år och totalt är över 19 länder och organisationer inblandade.
– Det är en väldigt intressant studie och den ska bli rolig att vara en del av. Det är spännande att samarbeta inte bara över forskningsdiscipliner, utan även med andra länder. Att vi kan bidra med vår kunskap inom hälsoekonomi känns väldigt inspirerande, avslutar Inna Feldman.
Robin Widing