Barns utveckling i olika delar av världen

litet barn leker med plastleksak

De allra minsta spädbarnen saknar ett språk men har ändå en ganska rik inre bild av sin värld. Foto: Getty Images

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp, berättar Gustaf Gredebäck i ett avsnitt av Forskarpodden. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger?

porträtt av Gustaf Gredebäck

Gustaf Gredebäck, professor i psykologi. Foto: Mikael Wallerstedt

Lyssna på avsnittet: Barns utveckling i olika kulturer

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt.

Teknik som ögonrörelsemätningar har ökat kunskapen om de minsta barnens inre liv, de som ännu saknar språk.

– Vi tänker oss att de allra minsta spädbarnen som inte har ett språk ändå har en ganska rik inre bild av sin värld. De tolkar och utvärderar det de upplever och uppdaterar sin kunskap hela tiden. De är nyfikna och väldigt aktiva i sin egen utveckling, berättar han.

Steget ut i världen

På senare tid har Gustaf Gredebäck tagit steget från labbet ut i världen och är nyss hemkommen från en forskningsresa till Uganda, där han mött bebisar och deras mammor i ett flyktingläger. Barns utveckling skiljer sig åt i olika delar av världen och här behövs mer kunskap.

– Ju mer av ett globalt pussel vi lägger desto svårare är det att se helheten. När man zoomar ut och ser bredden så blir det en helt annan berättelse. Vi rör oss framåt men vi är inte framme än, säger Gustaf Gredebäck.

Bra på att anpassa sig

En sak är säker, de första åren är grundläggande för barns utveckling. Där är föräldrarna viktiga men också den omgivande miljön. Och människor är väldigt bra på att anpassa sig till sin omgivning.

– Man kan hitta ett sätt att vara och existera på ett funktionellt sätt lite oberoende vilken situation man befinner sig i, det är inte låst till en viss kulturell kontext. Den anpassbarheten gör att vi kanske utvecklas lite längre, men vi grejar mycket. Det är ett mänskligt drag jämfört med andra arter, att vi är mer flexibla, säger Gustaf Gredebäck.

Annica Hulth

Forskarpodden

I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin