Bred batterisamverkan för samhällets gröna omställning
Vid kompetenscentrumet Batteries Sweden, BASE, arbetar forskare med att utveckla nya typer av lätta, billiga, miljövänliga och säkra batterier med ultrahög energilagringsförmåga. Målet är att främja samarbetet mellan svensk industri och akademi inom olika sektorer av batterivärdekedjan.
– Den här samlingsplatsen behövs för att kunna koordinera och stärka hela batteriområdet, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet och koordinator för BASE.
Det nationella kompetenscentrumet BASE startade våren 2020 under ledning av Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Det är det senaste av flera betydelsefulla uppdrag för batteriforskaren, som också koordinerar EU-satsningen Battery 2030+ och batteriplattformen COMPEL.
I BASE ingår 18 industriella partners, däribland ABB, Volvo, Scania och Northvolt, samt fyra parter från akademin: Uppsala universitet, Chalmers, KTH och forskningsinstitutet RISE.
Målet är konkreta produkter
– I batterivärdekedjan ingår allt från gruvdrift, material, batteriproduktion, batterianvändning till återvinning. Den långsiktiga förhoppningen är att samarbetsprojekten inom BASE ska leda till konkreta produkter, säger Daniel Brandell.
Fram till 2024 har 19 samarbetsprojekt startats. Inom projekten bedrivs forskning för att få fram nya material, framför allt för anod, katod och elektrolyt, men även för sensorer och nya metoder för att analysera och modellera batterier. Allt detta krävs för att skapa hållbara och långlivade batterier som kan lagra mycket energi.
– Dessutom måste reaktionerna mellan materialen hållas stabila samtidigt som batterierna ska kunna laddas snabbt. Det är en utmaning.
Billiga och hållbara material
I ett projekt där Uppsala universitet och företagen Altris och ABB har samarbetat står nya och säkrare elektrolyter för batterier i fokus.
– Under 2023 har bland annat elektrolyter för natrium-jon batterier undersökts. Dessa batterier innehåller material som är både billigare och mer miljömässigt hållbara än de vi har i våra elbilar idag, säger Daniel Brandell.
– Dessutom jobbar vi med nya återvinningstekniker för batterier för att öka återvinningsgraden. Det behöver också göras för att vi ska kunna skapa en cirkulär ekonomi.
Högt efterfrågad kompetens
Enligt Daniel Brandell rör sig batterifältet oerhört snabbt, vilket är extremt viktigt för den omställning som Sverige och hela världen genomgår.
– Sverige ligger bra till, vi är en stor producent av litium-jonbatterier vilket faktiskt kommer kunna bidra till den gröna omställningen och göra om det svenska industrilandskapet.
Samtidigt är bristen på kompetens skriande i Sverige. Där kan BASE bidra med kompetens och kunnande för att överbrygga omställningen, menar han.
– BASE är en bra och nyttig aktör när det gäller att knyta samman industri och akademi. Kontakterna vi får och de nätverk vi bibehåller genom att ha kompetenscentrumet skapar förutsättningar för framgångsrika ansökningar, vilket gör att vi drar in mera resurser till det här viktiga forskningsområdet. Och genom BASE har vi lyckats formera batteri-Sverige kring ett nav och känna att vi gör bra saker tillsammans.
Anneli Björkman
Batteries Sweden (BASE)
- Kompetenscentrumet Batteries Sweden, BASE, vid Uppsala universitet finansieras under 2020 – 2025 av Vinnova, de medverkande lärosätena och företagen med en tredjedel var. Den totala budgeten uppgår till ca SEK 100 miljoner.
- I centrumet ingår 4 akademiska partners och 18 industriella partners: Uppsala universitet, Chalmers, KTH, Rise, ABB, AB Volvo, SAFT, Scania, Volvo Cars, Stena Metall, Northvolt, Altris, COMSOL, Graphmatech, Gränges, Insplorion, Percyroc, Quintus Technologies, Talga, Woxna AB/Leading Edge Materials, Excillum och NOVO.
- Vinnova gav nyligen BASE goda betyg i en utvärdering, vilket innebär att centrumet nu får söka om förlängning.