Årets alumn: Fredrik Lindström är folkbildare på flera fronter

porträtt av fredrik Lindström

Fredrik Lindström är en välkänd kulturpersonlighet med tre plattformar: Scen, teve och böcker. Foto: Morgan Norman

Årets alumn 2024 är Fredrik Lindström – språkexpert och komiker, programledare, regissör och författare. I flera år studerade han vid Uppsala universitet och var på väg mot doktorsexamen när livet tog en annan vändning. Men intresset för språk, historia och människor är lika starkt än idag.

Fredrik Lindström är glad över att få utmärkelsen Årets Alumn.

– Det är väldigt hedersamt och roligt. Jag är ju liksom en frifräsare som har ägnat mycket tid åt akademiska studier men har gjort mycket annat också. Så det är väldigt roligt att få den här typen av bekräftelse.

Han är en välkänd kulturpersonlighet med tre plattformar: Scen, teve och böcker. Många känner igen honom som programledare i ”På spåret”, som författare av böcker om språket, och även som kringresande komiker – nu senast med en show om dialekter.

För det mesta har det handlat om språk, men lika mycket om mänskligt beteende i största allmänhet och i Sverige i synnerhet.

Intresse för att föra ut kunskap

I motiveringen lyfts det fram att han är folkbildare och intresset för att föra ut kunskap väcktes redan när han var student.

– Jag vet att när jag läste nordiska språk i Uppsala 1985 så tänkte jag: ”Är det så här det ligger till med språkhistoria, att språkets utveckling är resultat av majoritetsbeslut och människors användning, inte av någon grammatisk nämnd eller några lärare? Det skulle vara väldigt kul att sprida den här kunskapen.” Det vet jag att jag tänkte mycket på. Så det fanns lite i min plan.

Vid Uppsala universitet läste han bara sådant han själv var intresserad av och hade ingen tydlig yrkesinriktad plan.

– Jag gick jättemycket på lust. Jag läste språkhistoria och litteratur. Bara sånt som jag tyckte var kul. Estetik läste jag också.

Engagerad i teatergruppen

Redan under studietiden var han aktiv med massor av projekt. Vid sidan av studierna engagerade han sig i föreningen Humanistforum och i Snerikes teatergrupp, där han bland annat satte upp ett musikteaterstycke om 1600-talspoeten Lasse Lucidor.

Periodvis var det svårt att hinna med allt, men han minns det som en kreativ period.

– Jag hade lite för många järn i elden och fick en liten stresskollaps våren 1986. Då läste jag två kurser på helfart och en kurs på halvfart samtidigt som jag skrev i Ergo och var med i Humanistforum och en massa annat. Jag lugnade ner mig lite sen.

Han fortsatte med forskarutbildning och undersökte sambanden mellan dialekterna i Mälardalen och rikssvenskan. Men efter några år kom humorn och mediejobben emellan och livet tog en annan vändning.

– Att jobba som doktorand var ganska ensamt. Jag satt och läste först på Carolina Rediviva och efter flytten till Stockholm 1991 satt jag på Kungliga Biblioteket. När jag blev erbjuden jobb på radion var det socialt väldigt roligt att komma utanför den strikta forskarvärlden.

Sommarprat om språk

Under några år gjorde han helt andra saker, till exempel som busringare i radioprogrammet Hassan, men senare kom språkkunskaperna till nytta igen.

När han skulle sommarprata år 1999 valde han att prata om språkets utveckling. Han hade reagerade på att så många, inte minst inom akademin, ser språkhistorien som separerad från dagens språkutveckling. De kunde vara negativa till nutidens språk samtidigt som de pratade om ljudlagar och språkövergångar i historien.

– Det slog mig att det är någonting paradoxalt i att det som vi idag kallar slarv hade kallats för ljudlagar istället om det hade ägt rum på 1800-talet. Vi är historielösa på det sättet och förstår inte att språket befinner sig i en kontinuerlig utveckling. Om vi bestämmer oss för att det här är den rätta svenskan, nu ska människor anpassa sig efter det, så kommer vi också att ta död på språket. Så jag blev intresserad av de här lite större språkfilosofiska frågorna.

Böcker, teve och föreställningar

Efter sommarpratet har han fortsatt att resonera kring språkets utveckling, I böcker som Världens dåligaste språk och Jordens smartaste ord, liksom i tv-program som Värsta språket. Och nu senast i Stora dialektshowen som han turnerar med i Sverige.

Huvudintresset är språk och historia men i ett brett perspektiv.

– Jag är väldigt intresserad av det mänskliga agerandet och den mänskliga världsbilden och hur hjärnan fungerar. Jag har fått mera naturvetenskapliga intressen under resans gång. Men språket och människan är navet i det jag är intresserad av, för där ingår mentalitet, beteende och kultur.

Annica Hulth

Fredrik Lindström

Titlar: Komiker, journalist, författare, regissör, programledare och språkhistoriker.

Aktuell: Årets alumn 2024 vid Uppsala universitet.

Föreläsning: Håller en öppen föreläsning i Uppsala den 18 mars 2025. Uppdaterad information om föreläsningen kommer att finnas i universitetets kalender.

Studier: Studerade vid Uppsala universitet 1984–1987 med kandidatexamen i nordiska språk, litteraturvetenskap och idéhistoria. Fortsatte sedan med studier vid Poppius journalistskola. Efter examen år 1989 påbörjade han forskarutbildning i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Ur motiveringen: ” Vid sidan av underhållningen, måste Fredrik Lindström också klassas som en folkbildare av rang. Han har för den breda allmänheten tillgängliggjort forskning rörande främst det svenska språket men också människovarandet och den svenska kulturen som helhet.”

”Genom sitt livfulla sätt att understryka bildningens betydelse framstår han som en god förebild för både dagens och morgondagens studenter i en tid då det livslånga lärandet alltmer uppmärksammas.”

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin