Alireza Malehmir får årets innovationspris Hjärnäpplet

Porträttfoto av Alireza Malehmir.

Alireza Malehmir tilldelas Hjärnäpplet för ”banbrytande insatser inom geofysiska undersökningar i utmanande miljöer”. Foto: Mikael Wallerstedt

Hans uppfinning kan se i detalj vad som döljer sig långt ner under marken. Den har använts över hela världen bland annat vid stora väg- och tunnelbyggen i Sverige, för kartläggning av jordbävningsrisken i Sydkoreas huvudstad Seoul och vid undersökningar av lämpliga platser för koldioxidlagring i Danmark. Nu tilldelas geofysikern Alireza Malehmir Hjärnäpplet.

Röd sladd går un i en vit behållare med sensor som sitter fast på gult underlag.

Sensorerna placeras på slädar. Foto: Alireza Malehmir

– Jag ser det som en belöning till vår forskargrupp. Människor har lagt ner tid och kraft på det här. De har varit med från att det bara var ett koncept till att vi nu har en produkt som är globalt känd och har använts på många platser och bidrar till att lösa samhällsproblem, säger Alireza Malehmir, professor vid institutionen för geovetenskaper.

Innovationen han skapat är ett seismiskt landsteamersystem och bygger på att seismiska vågor färdas olika bra och olika snabbt beroende på materialet de stöter på. Just därför är de användbara för att undersöka hur det ser ut under marken och hur stabil den är.

– Allting började när vi insåg att det var en massa infrastrukturprojekt på gång i Sverige. De var 2010–2011 när väg- och tunnelsystemet Förbifart Stockholm, nämndes. Vi visste att det skulle innebära stora utmaningar, med tanke på de tidigare problemen vid tunnelbygget genom Hallandsåsen, säger Alireza Malehmir.

Noggranna kartläggningar av markförhållandena var alltså nödvändiga. Traditionella seismiska metoder går ut på att sensorer sätts fast i marken, vilket är tidkrävande och inte fungerar så bra i stadsmiljö. Till exempel kan stadens brus och buller störa mätningarna. Alla de här problemen ville Alireza Malehmir komma runt. Han tänkte sig en mobil lösning som förhållandevis snabbt kunde kartlägga större ytor.

Tidskoordineras med gps

Han skissade fram en landstreamer som består av sammankopplade digitala sensorer fästade vid slädar. Sensorerna fångar upp seismiska vågor som skapas genom att något dunkas hårt i marken. Allt tidskoordineras med hjälp av gps.

Redan tidigt i arbetet började företag inom infrastrukturbranschen att intressera sig för utvecklingsarbetet och 2013 kunde forskargruppen presentera sin första prototyp. I princip direkt fick de testa den i skarpt läge under bygget av Förbifart Stockholm när den första tunneln skulle grävas ut.

Solnedgång över landsväg där vit lastbil drar långt band med sensorer.

Sensorerna kopplas samman och kan dras efter till exempel en lastbil som skapar seismiska vågor. Mätningarna tidskoordineras med hjälp av gps. Foto: Alireza Malehmir

– Vi var inte säkra på hur det skulle fungera. Vi åkte dit på natten så att trafiken inte skulle vara något problem. Och även om vi bara använde 20 sensorer var resultatet förvånansvärt bra och alla var glada, minns Alireza Malehmir.

De lyckade resultaten ledde till att hans grupp bjöds in att använda utrustningen vid bygget av dubbeltunneln i Varberg. Även där gav den en bra bild av markförhållandena. Sedan dess har förfrågningarna kommit från hela världen.

– Vi har lärt oss mycket. I början kunde vi inte kartlägga mer än 400 meter per dag eller något sådant. Men förra året i Danmark gjorde vi tre kilometer per dag. Det är en enorm förbättring, säger Alireza Malehmir.

Kartlagt förkastningar i Seoul

Ett av de större uppdragen så här långt var i Sydkorea där sprickor och förkastningar under storstäder, däribland Seoul, kartlades för att kunna bedöma jordbävningsrisken.

– Det är väldigt viktigt. När jordbävningen i Fukushima skedde blev de rädda, för i Sydkorea finns fortfarande gamla hus inne i storstäderna. Om något liknande skulle ske i Sydkoreas inland behöver de vara bättre förberedda, säger Alireza Malehmir.

Företaget Nordic Geophysics startade han 2018. I dagsläget har tre stycken landstreamers tillverkats varav en sålts till Danmark. Även i Sydafrika finns intresse för att köpa landstreamern.

Nordic Geophysics har redan tagit patent på nästa generations landstreamer som ligger på ritbordet. Den kommer att drivas av batterier i stället för elkabel och ska därför bli mer flexibel. Ett kontrakt har nyligen skrivits med en tillverkare.

Åsa Malmberg

Hjärnäpplet

Uppsala universitet delar årligen ut Hjärnäpplet till forskare eller forskarstuderande för framtagande av forskningsresultat eller kunskapstillgångar som resulterat i en innovation. Priset består av diplom, statyett samt ett stipendium om 50 000 kr.

Motivering:
”Hjärnäpplet 2024 tilldelas professor Alireza Malehmir för banbrytande insatser inom geofysiska undersökningar i utmanande miljöer. Med en innovativ metod för att övervinna svårigheterna vid seismiska mätningar i städer, tunnlar och gruvor, har han öppnat nya möjligheter att bidra till hållbara stadsmiljöer och samhällets energiomställning och klimatanpassning. Hans arbete och engagemang driver forskningen framåt, och har även gjort honom till en förebild som främjar innovation och kommersiella tillämpningar.”

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin