”Värmeböljorna och skyfallen i den indo-pacifiska regionen ökar”

– Under de senaste tre decennierna har förändringar i den atmosfäriska cirkulationen och i luftströmmar lett till nya cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor och kraftig nederbörd i den indo-pacifiska regionen (de tropiska delarna av Indiska oceanen, västra och centrala delarna av Stilla havet och de vatten som förbinder dessa två genom Indonesien, reds. anm.). Detta är en faktor som, utöver de stigande globala temperaturerna, kan förklara det ökade antalet extremväderhändelser i regionen.

Hur har ni lyckats identifiera och mäta dessa cirkulationsförändringar?

– Vi använder oss av klimatdata som kombinerar fjärranalys eller satellitdata, luft- och markbaserade observationer samt klimatmodeller. Utifrån dess data tittar vi sedan på vilka cirkulationsmönster som har försvunnit och vilka som har blivit vanligare.

Vad beror de förändrade luftströmmarna på och vad har de gett för konsekvenser?

– Vi har visat i studien att de förändrade luftströmmarna inte beror på naturliga klimatvariationer såsom El Niño eller multidekadala (omväxlande varma och svala faser, reds.anm.), havsdrivna klimatvariationscyklar. Vår hypotes är att de är en följd av de av människan orsakade klimatförändringar, men vi har inte bevisat denna hypotes i studien, utan vi har bara uteslutit rollen av naturliga klimatvariationer. De förändrade luftströmmarna kan förklara det ökade antalet extremväderhändelser i regionen.

Vad kan det här betyda för framtida klimat och är det en analysmetod som kan tillämpas i andra regioner?
– Om dessa förändringar fortsätter i framtiden, skulle de leda till ett högre än förväntat antal extremväderhändelser i den indo-pacifiska regionen. Det är en metod som kan användas för att avslöja förändringar av vädermönster världen över.

Anneli Björkman