Övervikt hos barn kan kopplas till socioekonomisk utsatthet

Blont litet barn äter pizza ur kartong.

Pizza till middag kan kännas smidigt, men bra levnadsvanor kan vara en hjälp för att undvika övervikt hos barn. Foto: Getty Imagaes

Fler barn har övervikt i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom. Pandemin kan även ha förstärkt detta. Det visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne.

– Under och efter pandemin ser vi en större skillnad mellan regionerna när det gäller barns vikt. Det ser till och med ut som att den har spätt på olikheter i hälsa, säger Charlotte Nylander som är forskare vid Uppsala universitet samt vid Centrum för klinisk forskning i Region Sörmland där hon också är barnhälsovårdsöverläkare.

Ungefär 85 procent av alla Sveriges fyraåringar under åren 2018, 2020 och 2022 ingick i studien, vilket totalt blir över 300 000 individer. Forskarna har sammanställt regionernas data för övervikt hos barn och sedan kopplat den till variabler som finns på Statistiska centralbyrån, SCB. Regionerna i Halland och Örebro är inte med i studien på grund av att det saknades sammanställd data för 2022.

Övervikt har minskat

Resultatet visar att förekomsten av övervikt eller obesitas nu minskat till samma nivåer som före Covid-19-pandemin, det vill säga 11,4 procent. Under pandemin var förekomsten 13,3 procent. Men i flera regioner, bland annat Västernorrland, Gävleborg och Värmland, är siffrorna betydligt högre än rikssnittet.

– Vi var oroade när vi såg toppen under pandemin, hur ska det här gå? Men det är en bra nyhet att det är tillbaka på samma nivå som före pandemin – det är vi glada för. Övervikt hos barn är dock fortfarande så klart ett bekymmer som vi behöver jobba vidare med, säger Charlotte Nylander.

Tydlig koppling till socioekonomisk utsatthet

Hon och hennes forskarkollegor är oroade över att det fanns en så betydande koppling till socioekonomisk utsatthet på regional nivå. Övervikt var högre i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom.

– Barnhälsovården är en viktig folkhälsoarena. Det handlar om att uppmärksamma socioekonomiskt utsatta barn i hälsovården och tidigt ge råd kring levnadsvanor som kan hjälpa. Men vi måste också lyfta ansvaret från individen till samhället, där stora insatser behövs för att förbättra situationen, säger forskaren Mariette Derwig som är barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne.

Märta Gross Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin