"Trump vann oväntat stort över Harris"

Adam Hjorthén i en park

"Det är uppenbart att det har funnits ett starkt misstroende mot demokraterna bland amerikaner", säger Adam Hjorthén. Foto: Tobias Sterner

Adam Hjorthén, forskare vid Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid Uppsala universitet, har följt det amerikanska presidentvalet där Donald Trump besegrade demokraternas Kamala Harris. Trots att opinionsundersökningarna pekade på en jämn match blev segern större än väntat.

Blev du förvånad av valresultatet?

– Att Trump vann var ingen direkt överraskning eftersom opinionsundersökningarna innan valet visade att det skulle bli väldigt jämnt. Däremot överraskade sättet han vann på. Han ser ut att vinna den nationella rösten, ”popular vote”, ganska stort. Det var det inte många som hade förutsett.

Varför vann Trump så stort?

– Det behövs fler studier för att hitta orsakerna, men det är uppenbart att det har funnits ett starkt misstroende mot demokraterna bland amerikaner. Det beror delvis på ekonomin. Många låg- och medelinkomsttagare upplever att deras ekonomiska situation har försämrats med höga levnadskostnader och inflation. De dras till Trump för att de fortfarande ser honom som något av en politisk outsider. Samtidigt hade Kamala Harris i sin kampanj svårt att förhålla sig till Biden-administrationen, som hon är en del av, och som har mycket låga förtroendesiffror.

Utgör Trump ett hot mot demokratin?

– Det finns flera dimensioner av detta. En handlar om hur Trump kan komma att utöka presidentmakten. Han har lärt sig av sin förra presidentperiod och signalerat att han vill kringgå vissa demokratiska processer, som att tillsätta tillförordnade ministrar för att slippa senatens godkännande. Han har också hotat journalister och politiska motståndare under kampanjen.

– Samtidigt finns det inbyggda begränsningar i systemet. USA har en stark maktfördelningsprincip mellan presidenten, kongressen och högsta domstolen. Delstaterna har också stort självbestämmande som presidenten inte enkelt kan påverka.

Vad forskar du om vid SINAS?

– Jag har två forskningsprojekt som båda tar sin utgångspunkt i den politiska polariseringen i USA. Ett handlar om konstitutionen som kulturarv och källa till medborgerlig nationalism, och ett annat studerar polariseringens konsekvenser för svensk-amerikansk etnicitet idag. Jag har blivit allt mer intresserad av just politisk polarisering som ett kulturellt fenomen.

Tillsammans med Utrikespolitiska institutet arrangerar SINAS en eftervalsanalys i Stockholm i december. Varför det?

— Vi brukar arrangera paneldiskussioner och liknande i samband med val, både presidentval och mellanårsval, och ser samverkan som en av våra centrala uppgifter. Det finns ett stort allmänintresse av USA generellt, men också mer specifikt om amerikansk politik. Där tror och hoppas vi att vi har en roll att fylla.

– Det mediala intresset för det här valet nu under hösten har varit enormt. Många kanske tror att det bedrivs mycket forskning och undervisning om USA och om amerikansk politik på svenska universitet. Men så är det inte riktigt, vi är bara två tillsvidareanställda inom ämnet nordamerikastudier i hela Sverige.

Annica Hulth

Panelsamtal: Fyra nya år med Donald Trump

Eftervalsanalys av det amerikanska presidentvalet 2024. Det amerikanska folket har sagt sitt och snart svär Donald Trump eden som USA:s 47:e president. Så vad väntar nu? Tillsammans med Utrikespolitiska institutet bjuder Svenska institutet för nordmerikastudier (SINAS) in till ett samtal om vad de kommande fyra åren med Trump i Vita huset kan innebära för USA och världen.

  • Datum: 18 december 2024, kl. 18.00–19.30
  • Plats: Playhouse teater, Drottninggatan 71A, Stockholm

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin