Det nya kärnvapenhotet
Ickespridningsavtalet från 1968 begränsar länders möjlighet att tillverka kärnvapen, samtidigt som de får producera kärnenergi för fredliga syften. Foto: Getty Images
Kärnvapenhotet ökar i världen. Till skillnad från under kalla kriget är det flera stormakter som har kärnvapenkapacitet och behöver komma överens. Forskarna vid Alva Myrdal Center i Uppsala sprider kunskap om vad som kan göras för att nedrusta och på sikt avskaffa kärnvapen.
Lyssna på avsnittet: Det nya kärnvapenhotet
– Det vi ser nu, om man tittar på planeringen i USA och Ryssland och inte minst Kina, är ju en planering för att skaffa mer och nya kärnvapen. Så vi står verkligen vid en brytpunkt där det mycket väl kan bli en ökning av mängden kärnvapen och också militära strategier för när de här skulle kunna användas, säger Peter Wallensteen professor emeritus i freds- och konfliktforskning.
Fr v: Thomas Jonter och Peter Wallensteen. Foto: Annica Hulth
Han och Thomas Jonter, gästprofessor i freds- och konfliktforskning, är knutna till Alva Myrdal Center för kärnvapennedrustning. Det är ett tvärvetenskapligt centrum för forskning och kunskapsspridning om vad som kan göras för att nedrusta och på sikt avskaffa kärnvapen.
Ickespridningsavtalet har haft stor betydelse
Ickespridningsavtalet från 1968 har haft väldigt stor betydelse. Det begränsar länders möjlighet att tillverka kärnvapen, samtidigt som de får producera kärnenergi för fredliga syften. Enligt avtalet förbinder sig de stormakter som har kärnvapen att verka för nedrustning.
Idag ökar kärnvapenhotet i världen igen. Situationen har ändrats snabbt sedan Alva Myrdal Center startades för tre år sedan, inte minst sedan kriget i Ukraina bröt ut. Samtidigt är USA, Sovjetunionen och Kina ovilliga att sätta sig ner och förhandla och skriva på avtal, konstaterar Thomas Jonter.
– Vi är på väg in i en ny världsordning. Man kan säga att kalla kriget var ett bipolärt internationellt system med två supermakter, Sovjetunionen och USA som dominerade världen. Idag har vi förutom USA och Ryssland en mängd andra stormakter som har kärnvapenkapacitet – Kina, Indien, Pakistan och så vidare. Och vi kan också se att en maktförskjutning har ägt rum från Europa och västvärlden till Asien och Kina, säger Thomas Jonter.
Annica Hulth
Tema: Orolig värld
Så kan forskning vid Uppsala universitet bidra till en säkrare framtid.
Forskarpodden
I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?