Så gick det för överlevarna efter tsunamikatastrofen
Forskarna har analyserat data kring cirka 16 030 svenska överlevare från tsunamikatastrofen samt cirka 530 omkomna. Foto: Getty Images
Sverige drabbades hårt av tsunamikatastrofen i Sydostasien för tjugo år sedan. Forskning visar nu hur det gick för de svenskar som överlevde. Katastrofen har satt djupa spår i deras inställning till livet och samhället, men också påverkat inkomster och utbildningsnivå.
Under tsunamikatastrofen den 26 december 2004 omkom cirka 530 svenskar, men det fanns också en stor grupp överlevare som återvände hem till Sverige. Hur påverkades de av den traumatiska upplevelsen?
För att undersöka det har forskare vid Uppsala universitet analyserat stora mängder data kring cirka 16 030 svenska överlevare från tsunamikatastrofen samt cirka 530 omkomna. Dessa uppgifter har kopplats till befolkningsregistret vid Statistiska centralbyrån (SCB) och kombinerats med en enkätundersökning.
– Kombinationen av datakällor gör att vi kan studera effekterna av tsunamin på ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, ekonomiska och politiska utfall. Denna unika möjlighet öppnar för att identifiera vad som gör oss motståndskraftiga, säger Lina M. Eriksson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.
Lina M. Eriksson, forskare vid statsvetenskapliga institutionen. Foto: Bildbyrån
Det visade sig att överlevarna från tsunamin skiljer sig från övriga svenskar i kontrollgruppen på flera viktiga punkter.
Högre valdeltagande
Till exempel tyder resultaten på att katastrofexponering kan påverka politiskt beteende på lång sikt. Valdeltagandet har ökat bland individer som utsattes för tsunamin. De har cirka 2 procentenheter större sannolikhet att rösta i valen efter tsunamin, jämfört med kontrollgruppen.
Det ökade valdeltagandet kan bero på ett missnöje med den socialdemokratiska regeringens krishantering av tsunamin, där de som var missnöjda väljer att rösta för att utkräva ansvar. Men det kan också förklaras med så kallad posttraumatisk utveckling, menar Lina M. Eriksson.
– Upplevelsen av en stor katastrof kan både leda till livslångt trauma och en ökad medvetenhet om samhället i stort. Det skapar ett större engagemang där individen utvecklas mycket positivt, i detta fall genom ökat politiskt deltagande.
Högre inkomst
Helt i linje med teorin om posttraumatisk utveckling har forskarna funnit att gruppen överlevare efter tsunamin valde att utbilda sig i högre utsträckning än kontrollgruppen och har idag högre inkomst.
– Vi ser en generellt högre inkomst för den drabbade gruppen om 15 000 kr per år, vilket drivs av en generellt högre utbildningsnivå om cirka 3 procentenheter, då den ökade inkomstnivån följer några år efter den ökade utbildningsnivån.
När det gäller hälsa är det inte någon generell skillnad på gruppnivå mellan den drabbade gruppen och kontrollgruppen 20 år senare. Men på individnivå är det annorlunda. De som drabbades hårdast av tsunamin och inte fick något socialt stöd har sämre psykisk hälsa och välmående än dem som drabbades hårt och fick stöd från nära och kära.
– Just det sociala stödet som man får vid en omfattande samhällskris är mycket viktigt för en individs långsiktiga psykiska hälsa och välmående efter en traumatisk händelse, konstaterar Lina Eriksson.
Tsunamikatastrofen 2004
Annandag jul 2004 inträffade en jordbävning med en magnitud på 9,3 väster om ön Sumatra i Indiska oceanen. Det är den näst kraftigaste jordbävningar som någonsin uppmätts. Skalvet orsakade upp emot 30 meter höga tsunamivågor som slog in över öarna i Bengaliska viken, kustområden i Indonesien, Malaysia, Thailand, Indien, Sri Lanka och Maldiverna. De skördade dödsoffer så långt bort som i Somalia på Afrikas västkust, 500 mil från jordbävningens epicentrum. En anledning till de höga dödstalen var att det saknades ett övervaknings-och varningssystem för tsunamier. Ett sådant finns nu.
Inget stöd från civilsamhället
De tsunamiöverlevande svenskarna tycker generellt att de fick väldigt bra stöd från sina nära och kära, men i princip inget stöd alls från civilsamhället eller myndigheter och vården.
– Det finns än idag ett rejält skadat förtroendekapital för politiker och myndigheters krisberedskap och hanteringsförmåga av just naturkatastrofer och extremväder, säger Lina M. Eriksson.
De som drabbades hårt av tsunamin har cirka 6 procentenheter sämre förtroende för politikers krishanteringsförmåga jämfört med kontrollgruppen. Motsvarande resultat för myndigheter är cirka 3 procentenheter.
– I dagens Sverige satsas det mycket på krisberedskap, civilt försvar och upprustning. Då är det viktigt att vara medveten om att det finns grupper av människor som har ett långsiktigt skadat förtroende för myndigheters krishanteringsförmåga, konstaterar hon.
Minskad tilltro till Svenska kyrkan
Ett överraskande resultat är att de tsunamidrabbade individerna har en lägre tro på Gud, minskad tillit till Svenska kyrkan och mindre deltagande i religiösa aktiviteter än kontrollgruppen.
– Sannolikheten att vara med i Svenska Kyrkan är till exempel cirka 6 procentenheter lägre bland de tsunamidrabbade, jämfört med kontrollgruppen.
De tsunamidrabbade individerna har en lägre tro på Gud och mindre deltagande i religiösa aktiviteter än kontrollgruppen. Foto: Getty Images
Det här är överraskande resultat, eftersom tidigare forskning visar på ett motsatta samband – att människor blir mer religiösa efter en nära-döden-upplevelse eller en traumatisk händelse som en naturkatastrof.
– Våra resultat ifrågasätter religion som ett universellt substitut när staten misslyckas i sin krishantering och antyder att det är någonting speciellt med Sverige. Förmodligen eftersom vi är ett sekulärt samhälle. I en sådan kontext kan händelser som tsunamin minska religiositeten snarare än öka den hos individer.
Sociala nätverk viktiga i kriser
Hon menar att det finns flera viktiga lärdomar att dra, både när det gäller individers och samhällets krisberedskap.
– Ett viktigt kunskapsbidrag från projektet är att de sociala nätverken varje individ ingår i är mycket viktiga för både individens och samhällets motståndskraft, då dessa utgör mångfacetterade kontaktytor som kan aktiveras för socialt stöd när man genomlever en kris.
I Sverige finns ett starkt föreningsliv, där individers engagemang i olika sammanhang länkar ihop många olika människor och grupper. Det kan till exempel vara idrottsklubbar eller bostadsrättsföreningar.
– Om det blir en storskalig kris på samhällsnivå så kan de här nätverken aktiveras. Även om det är lösa kontakter så kan de vara väldigt viktiga i ett sådant sammanhang. Om vi som samhälle är intresserade av att skapa motståndskraft mot kriser och stärka vårt civila försvar så gäller det alltså att skapa förutsättningar för ett starkt civilsamhälle, säger Lina M. Eriksson.
Annica Hulth
Forskningsprojekt om överlevare efter tsunamin
- Projektet ”Att leva som överlevande: en studie av tsunamiöverlevares politiska-, sociala- och ekonomiska integration” är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet och Centrum för naturkatastroflära (CNDS). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet under åren 2022 – 2026.
- Forskarna analyserar anonymiserade data från befintliga register, kopplat till uppgifter från Socialstyrelsen och SCB, kombinerat med en enkätundersökning. Syftet är att förstå hur de överlevande svenskarna har klarat sig som grupp, och varför vissa har klarat sig bättre än andra.
- Lina M. Eriksson är forskningsledare och postdoktor Kalle Ekholm medverkar i samtliga delar av projektet. Professor Kåre Vernby och Pehr Granqvist, båda vid Stockholms universitet, har också medverkat i delar av projektet.
- Resultaten är preliminära och har till viss del genomgått peer-review då projektet är pågående och avslutas först under 2026.