Herbert Kitschelt tilldelas Skytteanska priset i statsvetenskap
Kitschelt, som är professor vid Duke University i USA, hedras för sin banbrytande forskning om demokratiska partisystem.
Herbert Kitschelt är 2025 års mottagare av Skytteanska priset i statsvetenskap. Kitschelt, som är professor vid Duke University i USA, hedras för sin banbrytande forskning om demokratiska partisystem. Han tilldelas priset för att "med utsökt teoretisk skärpa och empirisk bredd och djup ha ökat kunskapen om hur demokratiska partisystem fungerar".
Kitschelt är framförallt känd för sina studier i hur europeiska flerpartisystem är uppbyggda. Han erhöll sin doktorsexamen från Bielefelds universitet 1979. Under sin karriär har han utforskat hur politiska partier i konkurrens med varandra och till följd av förändrade attityder och beteenden inom väljarkåren, påverkat partisystemens utformning, särskilt i post-industriella länder där fler än två partier tävlar om makten.
Avgörande insatser för att förstå dagens politik
Kitschelts studier har på flera avgörande sätt ökat förståelsen för hur dagens europeiska politik fungerar. Han var en av de första forskarna som systematiskt studerade de nya gröna partiernas framväxt i Västeuropa på 1980-talet. Han beskrev tidigt de faktorer som låg bakom liberaliseringen av flera socialdemokratiska partiers ekonomiska politik som skedde vid samma tid. Framförallt var han en pionjär för den jämförande forskningen kring radikala högerpartiers framväxt i Europa under 1990-talet.
Liksom Kitschelts forskning var viktig för att förstå utvecklingen i de etablerade demokratierna i Västeuropa, har den också lämnat flera viktiga bidrag till att förklara uppkomsten av partisystemen i de nya demokratierna i Central- och Östeuropa.
Skillnaden mellan olika partisystem
Alla partisystem bygger inte på samma typ av konkurrens om väljares röster. I klientelistiska partisystem bygger relationen mellan väljare och de politiska partier på en logik om ömsesidiga förmåner snarare än ideologiska övertygelser. I dessa system erbjuder kandidater ofta materiella förmåner eller belöningar såsom jobb eller riktade bidrag i utbyte mot väljarens stöd.
I mer global bemärkelse har Kitschelt bidragit med viktiga insikter för skillnaden mellan just ideologiska och klientelistiska partisystem, både i uppkomst och utformning. Inte minst har hans forskning på området visat att klientelistiska partisystem inte nödvändigtvis försvinner, utan de anpassar sig till nya förutsättningar, i takt med att utbildningsnivå, välstånd och medelklassens tillväxt.
Tillsammans utgör alltså Kitschelts insatser inte bara viktiga bidrag till att förstå tidigare förändringar, utan också för att analysera den fortsatt förändrade relationen mellan partier och väljare idag. För dessa insatser tilldelas han nu det Skytteanska priset.
Statsvetenskapens eget ”Nobelpris”
Det Skytteanska priset i statsvetenskap är internationellt ansett som ett av de mest prestigefyllda prisen inom statsvetenskaplig forskning. Bland tidigare pristagare återfinns bland annat Elinor Ostrom, Robert Dahl och Jürgen Habermas.
Annica Hulth
Skytteanska priset
- Priset delas årligen ut av den Skytteanska stiftelsen till den eller de personer som har gjort ”den mest framstående forskningen” inom statsvetenskap.
- Priset, som i år delas i för 30:e året i rad, består av en prissumma på 500 000 SEK och en medalj, vilka kommer från avkastningen från riksrådet Johan Skyttes donation från 1622 till en professur i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet.