Sveriges arkeologi blir digitalt sökbar

– Det kommer att förändra hur man kan arbeta med arkeologi och tittar på mer övergripande frågor kring samhällsförändringar, säger Daniel Löwenborg, universitetslektor vid institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård.

Han är ansvarig för den del i Swedigarch som samlar in GIS-data, alltså geografiska data, från olika undersökningar. På sin dator visar han en Sverigekarta med massor av röda punkter. Varje punkt kan motsvara tusentals arkeologiska fynd.

– Sedan 1990-talet har man jobbat digitalt i fält. I stället för att bara rita det man ser använder man en gps eller en totalstation för att få exakt de ytor som man har undersökt och även mäta in fynd, stolphål, gravar och allt annat. Rapporterna från undersökningarna har man ju digitaliserat och gjort tillgängliga men den här geodatan, som är en viktig del av grunddokumentation, den har inte gjorts tillgänglig alls, säger Daniel Löwenborg.

Komma närmare de förtida människorna

I nästa steg är tanken att utveckla Swedigarch ytterligare så att det till exempel går att söka efter var i Sverige en viss typ av föremål, en viss sorts huskonstruktioner och så vidare påträffats. Informationen kan kombineras med data från bland annat dna-analyser för att komma de forntida människorna ännu närmare inpå livet.

– Arkeologi har ju väldigt mycket handlat om att studera enstaka föremål eller enskilda platser. Det vi vill möjliggöra med Swedigarch är att lyfta upp frågeställningarna på en högre nivå och titta på samhällsutvecklingen och hur samhället har påverkats av migration, klimatförändringar och annat, berättar Daniel Löwenborg.

Ökad förståelse för konsekvenser

Den samlade datan i Swedigarch kan hjälpa forskare att få en bättre bild av hur människor genom historien hanterat allvarliga kriser. Därmed kan förståelsen öka för vilka konsekvenser liknande händelser kan få på dagens samhällen. Klimatförändringarna till exempel, kan precis som i det förgångna leda till konflikter på grund av matbrist och att folk flyr från vissa områden på grund av torka och naturkatastrofer.

– Om man tänker på Sustainable Development Goals, alltså FN:s hållbarhetsmål, så behövs arkeologi för att få ett riktigt långtidsperspektiv över tusentals år och titta på hur samhälle, människa och klimat har samverkat. Det blir ännu bättre möjlighet att bedriva sådan forskning när vi har den här typen av data tillgängliga, säger Daniel Löwenborg.

Annan vi-känsla

Något han tycker är roligt är att initiativ som Swedigarch stärker samarbetet mellan universiteten och uppdragsarkeologin och bidrar till att arkeologisk forskning utvecklas.

– Längre tillbaka i historien så har det inte alltid varit så mycket samverkan mellan de olika universiteteten och med uppdragsarkeologin alla gånger. Men nu när vi jobbar så nära, sitter och pratar med varandra ofta och samarbetar mer konkret så känns det som att vi har en helt annan vi-känsla inom svensk arkeologi, säger Daniel Löwenborg.

Åsa Malmberg