Uppsala universitet först ut med Clinical Academic Groups

Clinical Academic Groups, eller CAG, är kanske för många ett ännu okänt begrepp. Men från och med nu är det något som åtminstone kommer att användas mer frekvent inom Vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

– CAG:ar är ett koncept som finns i flera länder i Europa, men nu tar Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset det här initiativet som första lärosäte i Sverige, säger Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci.

Vad är då CAG? Grundtanken är att skapa förutsättningar för samarbete mellan kliniska och basvetenskapliga forskare inom samma ämnesområde.

– Det är ett led i att öka och stärka den translationella forskningen i Uppsala. Syftet är att utveckla nya konstellationer där forskare med olika kompetenser kommer samman för att lösa ett patientnära hälso- eller sjukdomsproblem – något som på ett faktiskt och konkret sätt kan förbättra för patienten och implementeras i sjukvården. Tanken är att det dessutom ska kunna ske relativt snabbt, att projekten ska leda till patientnytta inom 5–6 år, berättar Eva Tiensuu Janson.

Vad är styrkan med det här konceptet?

– Styrkan är att vi för samman personer som kanske forskar på samma sjukdom, men som inte alls jobbar ihop. Om vi skapar samarbete över institutions- och fakultetsgränser för att lösa specifika hälso- och sjukvårdsproblem leder det till en vinst i sjukvården. Projekten handlar heller inte bara om forskningen, utan också om att utbilda personal och jobba med omställningen som behöver ske för att forskningsresultaten ska bli rutinsjukvård.

Internationell panel gjorde urval

Utlysningen för att bilda en CAG annonserades i höstas och totalt kom det in 34 ansökningar. Av dessa valdes sex ut för intervjuer och till slut förordade en extern internationell panel två av förslagen.

De ena gruppen som nu har bildats består av Åsa Johansson, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Niklas Dahl, professor och överläkare i klinisk genetik vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och Akademiska sjukhuset.

Den andra gruppen utgörs av Anna Rostedt Punga, professor och överläkare vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Akademiska sjukhuset och Stefan Schwartz, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.

­– Vid Uppsala universitet bedrivs forskning om människans arvsmassa i den absoluta frontlinjen, säger Åsa Johansson. Parallellt har Akademiska sjukhuset byggt upp omfattande kompetens och infrastruktur för klinisk gendiagnostik. Båda verksamheterna, som håller hög internationell klass, kompletterar därför varandra. Vi ansökte om att bilda en CAG för att möjliggöra implementeringen av genetisk diagnostik för komplexa sjukdomar i sjukvården och för att utveckla individbaserade medicinska bedömningar.

Målet för Åsa Johanssons och Niklas Dahls CAG är att utveckla och validera metoder som, baserat på individens kombination av ärftliga genvarianter, kan förutsäga risken för vanliga sjukdomar. Därigenom hoppas man kunna bidra till individanpassad medicinsk bedömning, uppföljning och möjliga förebyggande åtgärder för ett större antal patienter.

– Vårt mål är att möjliggöra storskalig klinisk användning av genetisk diagnostik även för komplexa sjukdomar, med särskilt fokus på så kallade polygena riskvärden, PRS. Vi kommer att utveckla sjukdomsspecifika PRS, som valideras i den svenska befolkningen och därefter kan införas i den kliniska diagnostiken. Idag fokuserar den främst på enstaka, ärftliga mutationer med stor effekt, som till exempel BRCA-mutationer, berättar Åsa Johansson.

Tar sig an ansiktsförlamning

För Anna Rostedt Punga och Stefan Schwartz kommer arbetet i deras CAG att rikta in sig på facialispares, en plötslig ensidig ansiktsförlamning. En diagnos där Akademiska sjukhuset dessutom från och med 1 september kommer att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV).

– Det finns ett stort kliniskt och forskningsmässigt behov av att öka kunskapen om facialispares, där orsaken oftast är okänd och botande behandling saknas, säger Anna Rostedt Punga. Genom vår CAG, som vi valt att kalla ”FACE”, vill vi skapa en plattform för förbättrad diagnostik, behandling och rehabilitering genom att samla expertis på Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, regionala sjukhus och patientrepresentanter från Sverige och Storbritannien.

Facialispares slår brett mot patienten och drabbar både utseende, känslouttryck och det psykiska välbefinnandet.

– Vi vill förstå varför vissa personer drabbas, varför en del av dem inte återhämtar sig fullt ut och hur vi tidigt kan identifiera de som riskerar att drabbas av långsiktiga besvär. Särskilt planerar vi att studera om herpesvirus kan bidra till sjukdomen genom att analysera virusgener och små RNA-molekyler i blod och nervvävnad från drabbade patienter.

Patientnyttan i fokus

Det är två vitt skilda projekt som startar under den här första omgången av CAG i Uppsala. Men gemensamt för båda är att det är viljan att göra verklig skillnad för patienterna som är fokus.

– Sammantaget ser vi fram emot en tvärvetenskaplig samverkan inom vår CAG, där vi kan utveckla och omsätta forskningsresultat i praktisk sjukvård, till nytta för patienternas hälsa, säger Åsa Johansson. Samtidigt är vi intresserade att också utvärdera de hälsoekonomiska effekterna av att implementera PRS inom olika sjukdomsgrupper. Vi ser att kunskapen om genetisk risk för olika sjukdomar kommer att öka både hos vårdpersonal och patienter.

Anna Rostedt Punga är inne på samma spår.

– Det finns så många obesvarade frågor inom facialispares-området, och genom denna CAG får vi en unik möjlighet att förena våra olika kompetenser och perspektiv. Att skapa något meningsfullt tillsammans, som kan göra verklig skillnad för patienter, är det vi ser mest fram emot. Vi har ett tydligt gemensamt mål, oavsett om vi är forskare, kliniker eller patient, att förstå varför människor drabbas av ansiktsförlamning och hur vi bättre kan hjälpa dem.

Två projekt bara början

De här två inledande projekten kommer att pågå under fyra år med start nu under halvårsskiftet och finansieras med två miljoner per år – en miljon från ALF-medel och en miljon från fakulteten.

– Det är jätteroligt och spännande att vi nu är igång med CAG:ar på riktigt efter en lång process. De två projekt som nu blivit utvalda var de mest utvecklade i sina tankar om helhetskonceptet, även i de delar som inte handlar om konkret forskning. De utgör starten på ett långsiktigt arbete där vi planerar en ny CAG-utlysning för två nya projekt redan i höst, säger Eva Tiensuu Janson.

Robin Widing